Så välfärden för flyktingarna, i alla fall de som är här med tillfälliga uppehållstillstånd, borde ransoneras.

Trycket på ekonomin kräver nämligen ”tydliga prioriteringar i de offentliga utgifterna” skriver moderaterna, som dock själva föredrar att vara väldigt flummiga när det kommer till konkretisering.

Precis som när det gäller högervurmandet för en sänkning av lägstalönerna, vågar sig moderaterna inte på att ge exempel på vilken välfärd de tänker sig begränsa. Det är en ”principdiskussion” man är ute efter, menar man.

Men de vill förstås skicka en signal ut till väljarkåren om att man nu minsann ska skärpa till den svenska generositeten gentemot dem som inte ännu ”gjort rätt för sig”.

Moderaterna kontrar kräftgången i mätningarna med att anpassa sin politik ännu mer till SD-linjen och hoppas denna uppenbara symbolpolitik ska gå hem bland de många väljare som lämnat partiet för SD. Men det är ju bara det förslaget är, symbolpolitik. Till en början i alla fall.

Social-, föräldra- och arbetslöshetsförsäkringarna fungerar redan genom inkomstbortfallsprincipen där man får ut ersättning efter hur mycket man ”stoppat in” i systemet i skatt. Pensionen bygger även den på tidigare inkomst.

Och när Försäkringskassan häromdagen lämnade en prognos över sina utgifter fram till 2020 framgår det förstås att kostnaderna för exempelvis barnbidrag, föräldra- och sjukpenning och handikappersättning kommer att öka som en konsekvens av asylmottagningen.

Men ökningen, som år 2020 knappt kommer att utgöra 1,5 procent(!) av Försäkringskassans hela omsättning, hotar inte direkt statskassan.

Det gör inte heller de nyanländas utnyttjande av sjukvården. Dessutom: förebyggande vård är betydligt billigare än akutvård. Det är ju för att det är kostnadseffektivt som vi infört den, så finns det ens pengar att tjäna på att stänga ute flyktingar från den?

Och det är väl här nånstans många som applåderar förslaget borde dra öronen åt sig. För nog måste väl även de förstå att moderaternas ransoneringsplaner inte stannar vid flyktingarna.

Planen handlar inte om att skaka fram pengar att täcka hålen i välfärdssystemet och ge bland annat sjuka och äldre mer resurser – utan om att skapa nya och större hål.

Det är nämligen fler än nyanlända som Moderaterna inte tycker har gjort rätt för sig i det svenska samhället.

Bort med den generella välfärden som exempelvis ger oss samma rätt till skattefinansierad vård oavsett vilken inkomst – och in med ett system där staten bara erbjuder en grundtrygghet. Vill du ha mer än det mest grundläggande måste du betala en egen privat försäkring.

Redan i debattinlägget är det enda riktigt konkreta förslaget på ”prioriteringar” att återinföra den stupstock i sjukförsäkringen som regeringen tar bort nästa vecka. Och den berör ju inte en enda nyanländ.