Förra sommaren rapporterades en rad rovdjursangrepp in, både mot hundar och får. Anette Back Olsson i Lekvattnet drabbades vid tre olika tillfällen. Totalt revs 21 av hennes får.

– En gång var det lodjur, de andra två gångerna varg. Och alla gångerna tog de sig igenom stängsel med starkström. Men i år har det gått bra hittills, säger Anette Back.

Hon vill dock inte ta ut något i förskott. Den kyliga våren och sommaren kan ha försenat föryngringarna både för rovdjur och övrigt vilt, menar hon.

– Då har det kanske inte varit nån matbrist för dem än. Att det finns varg häromkring fortfarande är det ingen tvekan om, jag ser spår och spillning när jag är ute i skogen med hundarna.

Har du förstärkt skyddet på något sätt?

– Nja, jag har haft fåren närmare boningshuset och stödfodrat lite längre, men nu är de ju ute i hagarna. Förra veckan fick vi också en insats via det projekt som fåravelsföreningen, LRF och länsstyrelsen har tillsammans, där de åker ut och röjer vid stängslen. Kanske kan det göra att vi klarar oss i år.

Gunnar Glöersen tror att vårens licensjakt haft betydelse när det gäller det minskade antalet rovdjursangrepp.

– Ja, det tror jag. Man riktade ju främst in sig på de revir där problemen med tamdjursattacker varit som störst – Gårdsjö och Sandsjön vid Forshaga/Dömle och Kläggen uppe i Östmark. Där sköts också föräldravargarna och det tar tid innan det kommer in nya par som etablerar sig. På så sätt tror jag vi kan se en positiv effekt.

Även Maria Falkevik, rovdjursansvarig på länsstyrelsen i Värmland, tror att jakten kan ha haft effekt. Men det kan också handla om slumpen, menar hon:

– Ja, antalet revir och vargar är ungefär detsamma i år som förra året, och rådjurs- och älgstammarna har inte blivit större. Det varierar ju i omfattning från år till år, och att det blev så mycket ifjol kan till exempel ha berott på att stängslingen inte fungerade optimalt.