Tanken med skolbidragen är att kommunerna ska kunna satsa på skolan mer.

Enligt Skolverket har många kommuner inte möjlighet att ansöka om statsbidrag då de inte kan bidra med egna pengar.

– Det ser olika ut i olika kommuner hur stor budget man har, men generellt är medfinansieringen ett stort hinder till att alla huvudmän inte kan delta, säger Sara Jonsson, undervisningsråd på statsbidragsenheten på Skolverket.

Kravet på medfinansiering har beslutats på politisk nivå.

– Idag styr regeringen till stor del hur bidragen är utformade. Vi ser ett behov av mindre detaljstyrning för att bättre kunna anpassa satsningarna till kommuners och fristående skolors väldigt olika förutsättningar och behov, säger Johanna Freed, tf enhetschef på statsbidragsenheten på Skolverket.

I många fall får större kommuner mer bidrag på grund av en större budget samt fler elever.

– Vi vill förbättra dialogen med och underlätta för kommunerna. Om man kan delta eller inte ska inte bero på kommunens storlek. Däremot har inte alla kommuner samma skolpolitik, alla vill inte delta eftersom alla inte har sett ett behov av statsbidrag, säger Sara Jonsson.

Storfors, som är en av Värmlands minsta kommuner, fick minst skolbidrag 2014.

– Vi ville utöka elevhälsan med en till kurator. Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar och där behöver vi en förstärkning. Vi skulle sökt medel till en till kurator, men det hade vi inte råd med, säger Sven-Erik Rhen, ansvarig för ansökan om skolbidrag till grundskolorna i Storfors kommun.

Han anser att reglerna för statsbidragen bör ses om.

– Oftast är det kommunerna som behöver bidragen mest som inte har råd att bidra med egna pengar. Jag tycker statsbidragen borde behovsprövas – hur ser situationen ut och vilka kommuner behöver bidragen mest? Nu gäller samma villkor för både rika och fattiga kommuner.

Med 20 miljoner kronor fick Karlstads kommun mest statsbidrag i Värmlands län.

– På grund av bidragen har vi bland annat haft möjlighet att öka lärarbemanningen, och införa en matematiksatsning, säger Anders Karlsson, skolområdeschef på Barn och ungdomsförvaltningen på Karlstads kommun.

Han menar att de inte hade kunnat satsa på skolan i lika stor utsträckning om de inte fått statsbidragen.

– Då hade vi fått prioritera på ett annat sätt. De här pengarna skapar förutsättningar för att kunna göra satsningarna.