– Först hittade jag kalven död och sen hans mamma skadad. När kon inte kunde resa sig fick jag avliva henne och då upptäckte jag skador på låret.

Elisabeth Hansson, naturbevakare vid länsstyrelsen, ringdes till platsen för inspektion och bekräftar att det var vargen som tagit nötkreaturen.

– Det är ovanligt att vargar ger sig på nötkreatur, men vid besiktning av skadorna fanns märken efter vargtänder.

– Kalven var biten på halsen och det fanns bitmärken på kons näsa och lår.

Det är svårt att upptäcka vargangrepp på nötkreatur då djuren oftast blöder in under huden vid ett hugg. Skinn och hud på djur sluter sig bra och är inte lika åtsittande som hos människor. Bettet och hålet hamnar sällan ovanpå varandra och därför syns inte alltid blödning på utsidan av skinnet. Utan upptäcks först vid en inspektion.

Då det är vanligt att vargen kommer tillbaka för att hämta eller hitta ett nytt byte har djurägaren blivit erbjuden övervakningskameror i två veckor och fått ersättning för boskapen av länsstyrelsen.

– Vi har nu i samråd med djurägaren och med markägarens tillstånd satt upp rörelsekameror. Området är även skyltat med att övervakning pågår, säger Elisabeth Hansson.

Leif Sandberg hoppas att han kan skrämma iväg vargen om den kommer tillbaka, det har han lyckats med tidigare år. Han berättar även att det inte var någon älgjakt i området i fjol, men att han oroar sig för jakten senare i år.

– Vargarna behöver ha mat så de inte ska svälta och det blir problem för oss tamdjursägare när älgstammen är så låg. När vi flyginventerade i februari var det fyra till fem älgar per tusen hektar.

Älgstammen är nära katastrof i området där vargattacken har inträffat menar Nils Lilja vid Älgförvaltningen Klarälven-Fryken. Han berättar att det är väldigt få som vill inse det, men tror att problemet ligger i att älgstammen i förvaltningsområdet är acceptabel i vissa trakter.

– Det krävs ett moget beslut av alla beslutsfattare och där är vi inte ännu tyvärr. Ett annat problem är att det är ojämnt med älg i vissa områden.

Förvaltning av alla djur och jaktstopp kan vara en bra lösning menar Lilja.

– Jag tycker att det ska bli jaktstopp till dess att älgstammen växer till sig till en acceptabel nivå på åtminstone mer än tio älgar per tusen hektar.