Det handlar om kombinationen av en ökad kostnadsutveckling samtidigt som skatter och statsbidrag, landstingets huvudsakliga intäktskällor, inte väntas öka i samma takt.
Jämfört med nuläget är skillnaden 97 miljoner kronor mindre 2017 och 190 miljoner för 2018, vilket kan sägas vara beloppen med vilka landstinget måste dämpa kostnadsutvecklingen för att klara finanserna.
Värt att komma ihåg dessutom är att kalkylerna bygger på att årets omställning på 380 miljoner kronor går ihop.
– Det är jättemycket pengar… Just nu har vi fullt upp med att lösa de första 380 miljonerna, säger Tobias Kjellberg, hälso- och sjukvårdschef.
Tobias Kjellberg säger att det finns en medvetenhet kring att skatteprognoserna kommer fortsätta variera kraftigt under en överskådlig framtid, och att det betyder konsekvenser för sjukvården.
– Det kommer behöva yttra sig på något sätt. Men vi måste tänka kring långsiktigt förändrade arbetssätt.
• Finns risk att man måste skära i bemanning eller verksamheter?
– Jag uppfattar att vårdbehovet, att ta hand om värmlänningen på ett bra sätt, kommer ligga kvar. Men vi måste räkna med att det ska fungera med färre individer än nu, och på ett annat sätt, säger Tobias Kjellberg.
Han nämner professionsmiljarden, den statliga kakan som fördelas utifrån folkmängd, vars syfte är att utveckla vården utifrån patientarbete, samt landstingets egen utvecklingsplan som två sätt att jobba med de kommande utmaningarna.
– Satsa mer på öppenvård, flexibla vårdnivåer. Vi hade en sommaravdelning som i huvudsak var bemannad med undersköterskor, sådana lösningar tror jag vi behöver använda oss av mer längre fram.
