På torsdagen släpptes, både bildligt och bokstavligt talat, boken om Kronoparken, med underrubriken ”Samhällsplaneringens vedermödor”.
– Idén om den här rapporten, den här boken, har grott länge. Kronoparken är en stadsdel som har något att berätta, säger Bengt Dahlgren, filosofie licentiat i kulturgeografi och tidigare planeringsdirektör vid Länsstyrelsen i Värmland, vid releasefesten på Karlstads universitet på torsdagskvällen.
Kronoparken började byggas under 1970-talet som en del i det som kallas för miljonprogrammet och enligt författarna är Kronoparken Karlstads och Värmlands tydligaste exempel på hur urbaniseringen och miljonprogrammet blev när det kommer till praktisk samhällsplanering och bostadsbyggande. Boken handlar också om just detta men man vill också ge en liten funderare på ryktet som omgärdar Kronoparken.
– Kronoparken är inte vilken stadsdel som helst. Exempelvis har man ett universitet egentligen mitt i Kronoparken. Att det sedan inte har påverkat stadsdelen mer är konstigt. Förhoppningen är att man ska tänka på annat än det dåliga ryktet när man hör Kronoparken. Exempelvis borde man kunna tänka på universitetet, på den mångkultur som finns här och på all den forskning som bedrivs här, säger Bengt Dahlgren.
Gerhard Gustafsson, professor emeritus i kulturgeografi, understryker dock att paret inte är talespersoner för Kronoparken.
– Vi pratar om Kronoparken som ett studieobjekt.
Så vem är då boken till för? Studenter, boende – och samhällsplanerare.
– Boken handlar om samhällsplanering och samhällsutveckling och jag skulle önska att kommunens planerare läser boken. Det är en god lektion i hur det kan gå och hur det inte kan gå, säger Bengt Dahlgren.