– Det ska inte behöva inträffa någonting innan vi börjar diskutera det här, säger Dekan Izat.

Det han syftar på är den senaste tidens rapporter om ofredanden mot unga tjejer, bland annat i Karlstad. I det fallet har ensamkommande flyktingpojkar pekats ut som de som legat bakom händelsen.

Dekan Izat tycker det är olyckligt att polisen pekat ut en grupp av människor som ansvariga.

– Polisen kan inte påstå att det här är en ny företeelse och sedan koppla det till de ensamkommande flyktingbarnen, säger han.

Samtidigt menar Dekan att händelserna belyser befintlig problematik, som han menar har ett kulturellt ursprung.

En ojämställd syn på kvinnor finns i hela världen men är mycket mer utbredd i andra länder, till exempel i mellanöstern, menar han.

– Det finns en djupt rotad föreställning i samhällen som inte utvecklats socialt, eller ekonomiskt på samma sätt som Sverige om att kvinnan inte kan ta hand om sig själv, utan att det är mannens uppgift. Hur man ser på kvinnor och hur man sedan behandlar dem hör ihop, säger han.

Därför efterfrågar Dekan Izat nu handling från samhällets sida.

– Jag vill se att någon agerar och att det genomförs en stark gemensam satsning från till exempel socialen, polisen, kommunen och migrationsverket, säger han.

Och det han vill se är information.

– Jag tror på förebyggande arbete och att vi kan åstadkomma mycket genom att våga lite mer. Vi måste kunna lyfta de obekväma frågorna och prata om kvinnosyn, mansideal och hedersproblematik utan att känna att vi trampar någon på tårna.

Rent konkret förespråkar han information till asylboenden och hem för ensamkommande flyktingbarn.

– De här barnen som kommer har fått sina värderingar från vuxna människor, de behöver få se och höra andra vuxna som på djupet talar om vad som gäller här i Sverige och vilka konsekvenser vissa ageranden kan få. Där spelar sådana som jag själv en stor roll, säger Dekan.

Han menar också debatten till mycket kommit att handla om västerländska män kontra män från muslimska länder.

– Jag kan inte låta bli att se förövare, inte bara som just förövare, utan även som brickor i ett spel som pågått i tusentals år där man inte kunnat bryta värderingar och normer, säger han.