När vi förra veckan spelade in det senaste avsnittet av Hockeystudion – ni hittar det på VF.se – berörde just den situation Färjestad hamnat i nu i och med värvningarna av David Rundqvist, Antti Tyrväinen och Travis Turnbull samtidigt som Joel Eriksson Ek och Rasmus Asplund återvände hem från JVM.

När jag och kollega Hedlund då tog ut det lag vi tyckte Färjestad borde ställa upp med när alla finns tillgängliga var det två namn som var bland de första jag skrev ned.

Martin Røymark.

Och Rickard Wallin.

Så givna är de för mig i den här vinterns Färjestad.

Inte för att de kommer avgöra matcher framåt, det är andra forwards jobb, utan för den defensiva trygghet de ger till laget samtidigt som de ”sväljer” tung tid i boxplay.

Därför blev jag nog lika förvånad som alla andra när det visade sig att det var de som har ställts utanför laget i kväll mot Linköping. Martin Røymark som 13:e forward – Rickard Wallin som petad och lämnad kvar hemma i Karlstad.

Jag var under onsdagen i kontakt med Rickard Wallin som valde att inte kommentera petningen.

Ett väldigt väntat agerande.

Oavsett vad han känner är Wallins Färjestadshjärta så stort att det han främst bryr sig om är att laget ska vinna.

Att peta Rickard Wallin är både ett väldigt enkelt och extremt komplext beslut av Färjestadstränarna.

Enkelt just med tanke på det jag skrev ovan. Han kommer inte klaga och han kommer vara lika fokuserad som vanligt på fredagsträningen.

Däremot är det väldigt känsligt av en annan anledning.

Wallin må inte vara den spelaren han var för några år sedan på isen, tiden då han snittar en poäng per match och leder Färjestads offensiv är förbi.

Men även när det står 2016 i almanackan så är Rickard Wallin fortfarande en av Färjestads största ledare – både under och mellan matcher.

Att ha en sådan ledargestalt utanför laget är ohållbart över tid, precis som Färjestads forwardsbesättning i stort.

Nu är Johan Persson skadad, Victor Ejdsell utlånad till Timrå och August Gunnarsson nedskickad till J20. Men fortfarande återstår 15 forwards i laget, för många för att Samuelsson inte ska ställas inför uppgiften att varje match peta spelare som Wallin.

Åker inte Färjestad på några skador kommande veckor bör i alla fall en forward skeppas.

Robbie Earl har visserligen varit betydligt bättre som ytterforward men lägstanivån – som vid Frölundas matchavgörande 0–2-mål i lördags – är fortfarande alldeles för låg. Att be honom leta ny klubb skulle ta bort ett offensivt kort från en Färjestadsoffensiv som lämnar en del att önska.

Men kanske skulle det skapa lugn och balans i en Färjestadstrupp som är i behov av just det nu när en topp sex-plats ska säkras.