Över 10 000 småkryp kan ha följt med in i värmen. Men de flesta går en snabb död till mötes.
– Kvalstren dör väldigt fort när de kommer in. Spindlar är lite mer seglivade och kan klara sig i den torra miljön i några dagar, säger Petter Öhrn vid institutionen för ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Kvalstren är de vanligaste krypen i julgransdjurparken. Dels växtkvalster som livnär sig på granen, dels rovkvalster som lever på växtkvalstren.
Sedan finns ett gäng turister som inte livnär sig på granen utan använder den som övervintringsplats enbart. Dom brukar bo på de lägre grenvåningarna och är annars marklevande, som jordlöpare, skalbaggar och hoppstjärtar.
Ett kryp av lite mer ovanligt slag att få in i julträdet är granbarrlusen, som kan orsaka stora ananasliknande gallbildningar.
– De manipulerar träden för att få en skyddande bostad, säger Petter Öhrn.
Hur många kryp man får tillbringa inledningen på julen med kan variera. Granar som huggits i blandskog och som åkt en kort sträcka mellan skogen och hemmet innehåller sannolikt fler småkryp än om granen transporterats från en odling i exempelvis Danmark.
TT
FAKTA
• Julgranar i nutida bemärkelse kan följas tillbaka till senmedeltida skråns och gillens julfirande i Schweiz och Alsace.
• I Sverige omtalas julgranar tidigast på 1740-talet i högaristokratiska hem. Först hundra år senare började seden spridas till bredare lager,
• I den äldre traditionen var det alltid fråga om små granar, placerade på bord, upphängda i taket eller satta i en kruka.
• Den moderna typen av höga julgranar uppträder först vid mitten av 1800-talet, tidigast i borgerliga miljöer där takhöjden var större.
• Offentliga julgranar utomhus blev vanliga under tiden mellan de båda världskrigen.
Källa: Ne.se