En gång för många år sedan fanns en helt vanlig familj. Den bestod av mamma, pappa, son och dotter och därtill en liten hund och en virrig och tapet­ätande undulat. Dagarna var som för alla andra familjer: klockan ringde på morgonen, barnen skulle till skolan, de vuxna till sina arbeten och hunden till dagmattarna mormor och morfar.

För familjen var allt som hör julen till viktigt. Många traditioner hade mamman med sig från sina föräldrar. Minnena av hennes barndoms jular gav varma och härliga känslor. Det var lutfisken som skulle läggas i blöt, sedan lutas av och bytas vatten på varje dag. Det var blandningen av kola och knäck, juläpplen, grisfötter och skinka som gav ifrån sig en oförglömlig lukt av jul.

Julgranen dekorerades med bokmärksklädda jultomtar. Smällkaramellerna var stora och platta med vinröda tomtar på och inuti fanns det godis som petades ut och tjuvåts. Även flaggor i all världens färger skulle sättas fast i granen.

Det bakades godsaker och stöptes ljus. Sylta och kalvhack tillverkades för hand och lades i press nere i matkällaren. Potatiskorv och blodpalt skulle bli klart. Kvällen före jul fernissade pappan golven och då åkte allt bröd och alla kakburkar ner i källaren för att inte ta lukt från fernissan. Familjen samlades i det stora rummet för att sova där tillsammans, medan golven torkade under natten. Barnen var med på det mesta, förutom skrivandet av julklappsrimmen. Barnen fick nämligen inte se några klappar förrän tomten kom med säcken. Ni må tro att det låg spänning i luften.

En sommar drog en mörk vind över familjen och allt blev till ett elände efter det. Pojken blev sjuk och vistades långa tider på sjukhuset. Familjen led av stor ovisshet men när jularna kom försökte de alltid återskapa den där underbara julstämningen, även efter att barnens mormor – som skapat traditionerna – försvunnit.

Efter några år fanns inget mer läkarna kunde göra för den sjuka pojken och även han lämnade jordelivet.

Sommar och höst gick och familjen var som inne i en dimma. Det blev jul igen och för dotterns skull försökte föräldrarna följa traditionerna så gott det gick, fastän det kändes nattsvart.

När den andra julen utan pojken nalkades, kom föräldrarna på en sak som gav dem hoppet om julen tillbaka. Det fanns massor av leksaker kvar efter sonen som kunde skänka andra barn glädje. För vad var det deras son hade älskat mest av allt? Jo, julen!

Så kom det sig att pappan förvandlades till tomtefar och i hela 33 år gick runt i stugorna kvällen före julafton för att dela ut klappar till barnen. Efter två år började även mamman följa med som tomtemor.

De åkte runt till vänner, till sjuka och ensamma, till förskolor, vårdcentraler, ålderdomshem och hembygdsgårdar. De sparade under hela året och slog sedan in paket, bakade rullrån och köpte choklad.

Vid femsnåret den 23:e packade de släden (bilen) full och drog iväg, utrustade med ljuslyktor och stora, sprakande tomtebloss – utan att någonsin i förväg annonsera sin ankomst. Det var bättre att inte lova något i förväg eftersom löften, särskilt till barn, alltid måste hållas. Sällan var tomtemor och tomtefar hemma igen före midnatt.

Många kullerbyttor har tomtarna gjort under åren, utan att bryta vare sig ben eller armar. Tomtebloss och lyktor har slocknat i snöoväder. Ibland har det varit iskyla, ibland plusgrader. En gång var det så glashalt på vägarna att tomtarna tänkte ge upp men efter ett samtal till en farmor, vars barnbarn gått igenom så mycket, bestämde de sig för att åka vidare.

Glädjen som alla tindrande barna­ögon skänkt dem under 33 års tid går inte att beskriva.

Julen handlar om barnen, och om kärlek och omtanke till sina medmänniskor. Att få göra något för någon annan är det bästa som finns och det hade deras pojke också tyckt. För familjen blev den 23 december alltid deras älskade pojkes kväll.

På grund av hälsoskäl måste denna tomtemor och tomtefar nu avsluta sin tomtegärning. Kvällen före julafton kommer de dock alltid att tillägna inspirationskällan och den största julälskaren av dom alla – deras son.

Med denna sanna tomtesaga vill vi tacka alla barn och vuxna för 33 underbara år! Gör något för någon annan och ni får tusenfalt tillbaka. God jul och många kramar från tomtemor och tomtefar.