Det är Brottsförebyggande centrum i Värmland och Visit Karlstad som arrangerar Expand, en konferens om öppenhet, mångfald och tillväxt.

På plats för att diskutera under rubriken ”Hur för vi samtal i en digitaliserad värld” var bland andra journalisten och radioprofilen Alexandra Pascalidou.

Hon har sedan debuten i tv-programmet Mosaik i mitten av 1990-talet utsatts för hot och hat i olika former. Under en tid hoppade hon av som programledare för Ring P1 på grund av de hot och rasistiska kommentarer hon fick utstå.

Och hon stack inte under stol med att hoten påverkar henne.

– Jag vet att jag censurerar mig själv för jag är rädd och jag har ett barn.

Trots att vi lever i en av världens mest moderna demokratier är det många som tvingas tiga uppgav Alexandra Pascalidou.

– Jag är en av dem som måste censurera mig för sådana som jag ryms inte alltid i det som kallas mångfald.

Hon riktade sig också mot journalister och mediechefer hon menar är ängsliga.

– Så fort de får tre onda twittertweets vågar de inte längre ha med personer som har utländska namn.

En gång kallades hon upp till chefen efter anklagelser för att hon är för mycket vänster.

– Men man behöver ju inte se ut som Claes Elfsberg för att vara opartisk.

Värmlands Folkblads chefredaktör Peter Franke berättade om att hur tidningen sagt nej till att låta Sverigedemokraterna annonsera.

– Det fick jag mycket skit för och jag blir kallad råtta och allt möjligt annat men jag tänker inte vika ner mig.

Han tror det bland annat måste till skärpt lagstiftning för att stävja hoten och hatet.

– Dels för att komma åt problemet men också för att känna en moralisk stöttning från statsmakterna.

Och en förändrad lagstiftning kan vara på väg. I vart fall ska den så kallade näthatsutredningen lägga fram sitt betänkande kring frågan i januari nästa år.

Med i utredningen är Jeanette Gustafsdotter, vd för Tidningsutgivarna, och en av panelmedlemmarna vid gårdagens debatt.

Hon berättade bland annat om en undersökning bland 223 chefer inom media som visade att 49 procent av dem inom etermedia och 40 procent av dem inom dagspressen har utsatts för hot.

– Det här leder till censur, att vi inte bevakar vissa frågor och att vi inte alltid gräver och det är ett hot mot demokratin.