– Man märker att den lite ”mognare” publiken håller på att svimma när de hör de här gamla låtarna, säger Peter Wanngren.
Med en åldersskillnad på sisådär 30 år och ganska olika projekt bakom sig utgör Andreas Jonsson och Peter Wanngren en något udda duo. Men kanske är det just därför de har så roligt tillsammans. Som The Poppers har de gjort ett tiotal spelningar sedan förra sommaren, nyligen spelade de exempelvis på Gospelfestivalen i Fagerås.
– Det var spikfullt, säger Peter Wanngren nöjt.
Fokus ligger på 1960-talspopen och Wanngren och Jonsson turas om att spela bas och gitarr. Stämsången är viktig.
– Det är ofta snygg stämsång i de här låtarna. Sen är det så bra texter med riktigt innehåll, snygga ackord och basgångar. Musiken är inte bara enligt en mall som den kan vara i dag, säger Andreas Jonsson.
Han har de senaste åren sysselsatt sig med en rad projekt. Det har handlat om tolkningar av Frank Sinatra och Simon & Garfunkel samt spelningar med rockbandet Pink Cadillac Band
– Det finns inte mycket jag inte hoppar på. Man får alltid med sig någonting från allt man gör, säger han.
Peter Wanngren spelade på 1970-talet med Pastellerna och senare Ritz. Flera gånger medverkade han i Melodifestivalen och på sitt cv har han bland annat två års spelande med Lasse Berghagen. Med hustrun Kerstin Andeby gjorde han under tio år barnteatern Svingelskogen och tillsammans har de gjort flertalet skivor för barn.
– Det är lite gött att komma tillbaka till den här genren igen, säger han.
Wanngren berättar gärna om artisternas och låtarnas historia när duon uppträder.
– Det finns ju en hel del att berätta.
Café August har de, precis som många andra musiker, ett speciellt förhållande till.
– Det är så sorgligt att de stänger nästa år. Café August är känt över hela Sverige och artisterna står i kö för att få spela där. Det är en lokal som passar för en lyssnande publik och den är lagom stor, säger Peter Wanngren.