Professor: ”Det är en stor fråga”

– Oftast finns bra alternativ, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor inom folkhälsovetenskap.

Bornehag, verksam vid Karlstads universitet, är en av pionjärerna inom forskningen kring giftiga kemikalier och deras vardagliga förekomst. Han säger att den gängse reaktionen när det kommer till att ta bort gifterna är: ”ett: det går inte, två: det finns för dåliga alternativ”.

– Men det går. Gäller det byggnaden med olika materialval plockade neonatalavdelningen på CSK bort ett ton mjukgjord PVC-plast. Bedömningen var att det kostade 0,3 procent mer – och det gick att göra, säger Carl-Gustaf Bornehag.

Beträffande kemikalieinventeringens resultat, mängden av de på förskolorna påträffade kemikalierna, är Bornehag inte förvånad.

– Gifterna finns i vanliga produkter och varor. När man väl börjar inventera kommer man ganska snabbt upp i volymer.

För minimera gifterna, det bör man verkligen vinnlägga sig om att göra, menar Carl-Gustaf Bornehag.

– Hormonstörande ämnen har ofta större påverkan i tidiga utvecklingsskeden i livet och därför bör exponeringen för gravida, foster, spädbarn och små barn minskas så mycket som möjligt. Förskolan är en sådan miljö.

• Bör man ha någon särskild utfasningsstrategi?

– Grundproblemet är att det finns i väldigt många saker. Vissa är lätta att plocka bort, vissa svårare. En rimlig strategi är kanske att plocka bort lägre hängande saker först, sådant som inte ställer till för mycket oreda. Det är en stor fråga, inte helt lätt.

Läs även: Karlstad slänger plast för 20 miljoner