För affärsidkarna som närmast berörs av flyktingtillströmningen har årets säsong utan tvekan varit en prövning. Kostas pekar ut mot gatan där turister och båtflyktingar passerar varandra. Han slår handen vidare sydvästerut, mot de improviserade tältlägren intill medeltidsfortet.
– Titta på det här. Hur kan jag begära att mina gäster ska vilja ha det här som utsikt? De har inga toaletter, sätter sig och gör sina behov i rännstenen. Och det har varit bråk också, flera gånger. Jag har kanske fått in 50 procent mot en vanlig säsong.
Vi fortsätter diskussionen med hans 16-årige son Nikos, som har en svensk mamma och därför pratar svenska riktigt bra. Han är också tagen av situationen som han menar stadigt försämrats allt eftersom fler anlänt. Hans svenska kopplingar kan komma väl till pass, tror han:
– Om det fortsätter så här har jag ingen framtid här. Då flyttar jag till Sverige och börjar jobba hos min morbror. Han driver en firma och reparerar hissar och rulltrappor.
Även hotellen på orten har märkt en dramatisk minskning av antalet bokningar. Valentina Troumousi driver Anna Apartments strax norr om huvudorten, inte särskilt långt från Captain Elias Hotel som flyktingarna tagit över:
– Så här får det helt enkelt inte fortsätta. Det är förödande för alla inblandade. Flyktingarna betalar 1 500 – 2 000 euro för att få åka över i livsfarliga små båtar. Många drunknar på vägen, och de som klarar sig över hamnar i kaos. Vi som driver företag klarar det inte heller i längden. Vi är ju beroende av att turisterna vill komma.
• Vad måste göras?
– Europa måste komma överens om ett bättre sätt att hantera det här. Grekland har det tillräckligt svårt med ekonomin. Och flyktingfrågan är allas ansvar, även mitt, på sätt och vis. Jag har tagit in ett antal syriska flyktingar som får bo gratis.