– För en del kommuner är det här ett större problem, säger SKL:s biträdande chefsekonom Annika Wallenskog.
Trots att inga kostnadsposter har lagts till ansvarsförbindelserna sedan 1997 är det nu skulderna är som störst.
Låg ränta och hög inflation har gjort att beloppen har skrivits upp och i många fall kulminerade ansvarsförbindelsen i fjol. I andra kommuner väntas den nå sin högsta topp under de närmaste åren.
Men sedan vänder det.
– 2014 var första året som pensionsskulden som helhet var lägre än året innan. Annars har den bara ökat och ökat, säger Annika Wallenskog.
Fortfarande återstår enorma summor och Sveriges kommuner och landsting räknar med att skulderna kommer att bestå till i mitten av 2040-talet. Men just den låga betalningstakten är en fördel eftersom de flesta kommunerna har en långsiktig plan för hur de ska bli kvitt sina skulder.
– Det är klart att det är en ansträngning, men de flesta kommunerna har koll och tar fram långtidsprognoser över hur mycket de ska betala. De har ett bra grepp om att det här finns, säger Annika Wallenskog.
• Så ni ser inte det här som ett jättestort problem?
– Nej, vi tycker ju inte det. Kommunerna har hanterat det här bra.
De som har störst problem med ansvarsförbindelsen är krympande kommuner. Ofta är skulden stor – på grund av att det bodde mer folk i kommunen förr – men betalningsförmågan sämre eftersom färre bor och betalar skatt i kommunen i dag.
– Det var ganska många som jobbade och tjänade in lön och pension, men när de minskar i antal blir ansvarsförbindelsen större per invånare.
Tidigare har flera experter varnat för att det kan krävas skattehöjningar för att hantera ansvarsförbindelsen. Men enligt Wallenskog rör det sig i sådana fall om marginella ökningar.
– Vi har räknat på kommunsektorn totalt. Vad motsvarar det i skattehöjning att betala ut de som har högst kostnad? Det motsvarar en skattehöjning på tio öre. Det är under väldigt lång tid pengarna ska betalas ut.