För en tid sedan presenterade medicintidskriften The Lancet en rapport om hälsan bland dagens unga i åldern 10 – 24 år. Rapporten gäller hela världen. Experter från 30 länder medverkar.
Vi har nu världshistoriens hittills största ungdomsgeneration. Ungdomarnas hälsa sätts på spel av saker som droger, övervikt, miljö, psykosociala problem och arbetslöshet.
"Det finns bevis för att levnadsvanor, som grundläggs när vi är unga har stor betydelse för vår hälsa resten av livet", skriver författarna. Om vi kan skapa goda levnadsvanor hos de unga, blir vinsten mycket stor.
"Att inte göra något för den här gruppen kan stå oss dyrt", fortsätter artikeln. Den här gruppen glöms ofta bort i hälsoarbetet. Men det är avgörande att stärka deras välbefinnande, personliga utveckling och hälsa. Det finns utmärkta möjligheter att engagera unga och ge dem förmåga att förändra livet.
En annan ledare som uttalat sig i frågan är Melinda Gates, ledare för The Bill & Melinda Gates Foundation. Hon säger: - Länge har unga vuxna varit en bortglömd grupp i hälso- och utvecklingsagendan. Vi har inte råd att fortsätta försumma dem.
Den globalt största riskfaktorn för försämrad hälsa i gruppen 20–24-åringar är alkohol. Den står för sju procent av sjukdomsbördan. Det gäller främst pojkar och de unga män, men även bland flickor och kvinnor är alkohol en viktig hälsorisk.
Traditionella hälsorisker som osäkert vatten och sanitära brister har minskat de senaste 25 åren. Men de finns kvar som stora hälsorisker i många länder. Droger har ökat i betydelse under denna tid.
Oskyddad sex är en annan stor hälsorisk. Det gäller för båda könen, men för flickor och unga kvinnor hotar inte bara sjukdomar utan också den hälsorisk som tidig graviditet och föräldraskap utgör.
Allmänläkaren Åsa Wetterqvist är projektledare för Svenska Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt och sakkunnig vid Folkhälsomyndigheten:
– När läkare ser vilken betydelse levnadsvanor har, kan det inte vara rätt att tiga, säger hon. Läkare har en roll för att lyfta levnadsvanor till en samhällsfråga.
– Att investera i levnadsvanor är hälsoekonomi så det skriker om det, fortsätter hon. Inte minst för unga vuxna. Sverige har av tradition välfungerande BVC och MVC. Det är en bra start. Men nu vi har en utmaning i skolhälsovården och detta i kombination med behovet av mer fysisk aktivitet i skolan.
Jag håller med henne. I vårt välfärdssamhälle har vi en stor skillnad i hälsotillstånd mellan folk som är väl etablerade i samhället och dem som lever under osäkra och fattiga förhållanden. Skolan är den enda institution som når alla ungdomar och som därmed har möjlighet att motverka och kompensera olikheterna. Dessutom har det på senare år visats att barn som motionerar och tränar regelbundet får bättre koncentrationsförmåga, bättre minne och större inlärningskapacitet. Friskare livsstil och bättre kunskaper går således hand i hand.
Det finns all anledning att skolan utnyttjar alla sina möjligheter.