Så gott som alla företagare har fått brev från Bolagsupplysningen någon gång. Brev som ger intryck av att komma från en myndighet, men där den som skriver under kan få betala tusentals kronor för en tjänst som aldrig är beställd.

– De ska ge sken av att vara Bolagsverket och formuläret de skickar ut innehåller faktauppgifter om företaget. Det står att om det är något som är fel ska man rätta det och skicka in, och av någon anledning är det alltid någon siffra som är tokig. Det är bara det att det i själva verket är ett avtal man skrivit på om en tjänst som kostar flera tusen kronor. Och där är vi bakbundna, för det är en avtalstvist och ingenting som vi på Polisen ska utreda, säger Jan Olsson, förundersökningsledare på Polisens nationella bedrägericenter (NBC).

Andra bedrägerier riktade mot företag är vd-bedrägerierna, som är på stark frammarsch. I dess enklaste form kapas verkställande direktörens mejladress av bedragare, som via den kapade mejlen beordrar någon anställd att göra en utbetalning till ett bifogat konto.

– Cirka 20 procent av de här bedrägerierna lyckas. Vi hade i alla fall 1 000 fall i landet förra året och summorna bedragarna kommer åt är allt mellan några tusen upp till många miljoner, säger Jan Olsson.

Största summan som ett företag i Sverige lurats att betala är svindlande 170 miljoner kronor. I Norge har ett företag lurats att betala 600 miljoner kronor vid ett sådant bedrägeri. Men när bedrägerierna hamnar i de storleksordningarna ligger det ett större arbete bakom från bedragarnas sida, påpekar Jan Olsson.

– Då lägger de ner mycket tid på research om företaget. Ringer gärna flera gånger innan för att etablera personen, som presenterar sig som exempelvis vd för ett dotterbolag i ett annat land. Det här handlar om stora, multinationella företag. Det här är en jättestor bedrägeriform som inte fanns för ett par år sedan. Det har gått från noll till tusen ärenden på några år, berättar Jan Olsson.

Det allra vanligaste bedrägeriet i Sverige är kortbedrägeriet. Det anmäldes cirka 205 000 kortbedrägerier förra året och mörkertalet är mycket stort, bedömer Jan Olsson. Det handlar om att kontokortsnumret kapas i stora dataintrång och sedan säljs till kriminella på exempelvis Darknet.

– Det är det vanligaste brottet i Sverige i dag och har ökat enormt: Från en 40-procentig ökning från 2014 till 2015 och ytterligare en 60-procentig ökning till året därpå.

Det är 400 poliser som utreder bedrägerier och de hinner utreda omkring 8-9 procent av alla anmälningar. När inflödet är så stort hjälper det inte heller med fler utredare, menar Jan Olsson, utan det gäller att försvåra att bedrägerierna sker.

– Det är faktiskt på gång. En storbank har spärrat sina kort från köp från alla sidor som inte har säker betalning. De går att låsa upp och är upplåsta endast i 60 minuter. Kapas kortnumren går de inte att använda. Får vi de fyra stora bankerna att göra åtgärder kommer 45 000 svenskar att slippa drabbas av bedrägeribrott, säger Jan Olsson, som också påpekar att nya EU-regler är på gång nästa år, som kräver att företag känner till identiteten på de som handlar hos dem.

– Vi har dessutom påpekat länge att det är alldeles för enkelt att förfalska id-kort i Sverige och att det är för många som utfärdar olika id-kort. Men det är faktiskt på gång att det ska bli en enda godkänd legitimationshandling i Sverige. Det är väldigt välkommet.

FAKTA

Så skyddar du dig mot bedrägerier

• Fakturabedrägerier. När oseriösa företag med påstridiga och otydliga metoder lurar småföretagare eller privatpersoner. Det sker ofta genom att de skickar ut bluffakturor. Det är viktigt att bestrida fakturan, skriftligt. Var försiktig med att ingå avtal per telefon och be i stället om att få skriftligt erbjudande först och var extra vaksam om försäljaren stressar dig att ingå ett avtal.

• E-handel. Var försiktig vid internethandel och undvik förskottsbetalningar. Vid kortbetalningar bör det finnas lösningar där kortet kan låsas mellan köpen.

• Nätfiske (phishing). Var misstänksam vid e-post där du exempelvis uppmanas att klicka på en länk och ange dina personliga koder. Dubbelkontrollera vem som är avsändare innan du svarar.

• Kortbedrägeri. Var uppmärksam vid uttagsautomater, kontrollera om automaten ser annorlunda ut eller om knappsats eller kortläsare går att rubba.

• Bankärenden via internet. Många banker erbjuder banktjänster över internet. Flera olika säkerhetslösningar används. Var vaksam om någon ber dig slå fram uppgifter på din dosa.

• Identitetsintrång. Med det menas att någon köper varor eller tar krediter i ditt namn. Ha kontroll på id-handlingar och var vaksam på om någon gör en kreditupplysning på dig och polisanmäl snarast.

• Investeringsbedrägeri. Om någon kontaktar dig och ber dig att göra en investering bör du vara extra misstänksam, särskilt om rådgivare, det du ombeds investera i ocbh betalningsmottagaren finns i olika länder. Fundera över varför de hör av sig just till dig.

• Lägenhetsbedrägeri. Den bostadsbrist som finns på många orter utnyttjas av bedragare. Bedrägerier som är kopplade till lägenhetsuthyrning pågår året runt. Det är viktigt att kontrollera att lägenheten faktiskt existerar. Det finns många exempel på fall där bedragare har kopierat bostadsrättsannonser och gjort om dem till andrahandsannonser.

• Oseriösa hantverkare. Har du blivit erbjuden husrenovering eller asfaltering av garageuppfarten till en billig penning? Var säker på att du anlitar seriösa hantverkare innan du ingår avtal.

• Utpressningsvirus. Skadlig programvara som låser datorer och mobiler eller krypterar elektroniska filer. För att återfå kontrollen krävs att du betalar en lösensumma. Den som råkar ut för utpressningsvirus bör aldrig betala den summa som krävs.

• Vägpirater. Antalet kriminella som lurar till sig kontanter eller bensin med hjälp av falskt guld utmed bilvägarna ökar. De ger sken av att behöva hjälp men rådet är att inte stanna om du är osäker.

Källa: Polisens nationella bedrägericenter