Detta enligt uppgifter från Statistiska centralbyrån, SCB. Förra året var det 6 012 av sammanlagt 25 441 fritidshus i länet som hade utländska ägare. De allra flesta är norska medborgare.

De senaste 15 åren har antalet utlandsägda fritidshus i Sverige ökat med 18 936, vilket motsvarar 104 procent. Mellan 2013 och 2014 skedde en ökning med 1 procent.

Majoriteten av ägarna är norskar, tyskar, holländare och danskar. Men enligt SCB är det bara norskägda fritidshus som blivit fler mellan 2013 och 2014.

– Det är väldigt tydligt när man kollar på statistiken att de kommuner som ligger geografiskt nära Norge och Oslo-regionen har flest, säger Bo Eriksson, strateg inom Region Värmlands enhet för regional tillväxt.

Att närheten utgör en faktor är något Anders Mattson på Svensk fastighetsförmedling i Torsby instämmer om.

– Ju längre från gränsen desto färre intressenter. Närheten till Norge är väldigt viktig, säger han.

Torsby är en av enbart fem kommuner i Sverige som har över 1 000 utlandsägda fritidshus.

Anders Mattson är inte den enda mäklaren i kommunen som noterat att norskar dominerar.

Åsa Karlsson som driver Fastighetsbyrån i Torsby har gjort liknande observationer.

– Norrmännen består till stor del av unga barnfamiljer och nyblivna pensionärer eller sådana som ska ta pension. En gemensam faktor är att de känner att de får mycket för pengarna.

Karlsson förklarar att norskarna gärna tar en extra tur med bilen för att få ett idylliskt läge. I villaområden faller många utländska intressenter bort.

– Holländare söker avskildhet och orörd natur medan norrmän ofta vill ha grannar. Men det varierar naturligtvis.

Bo Eriksson på Region Värmland instämmer om att holländare i större utsträckning vill ha ett avskilt läge.

– De letar sig till glesheten och skogen. Det beror på att de har väldigt tätbebyggt i Nederländerna, säger han.

Även om norskar och holländare dominerar förklarar Åsa Karlsson att det börjar dyka upp allt fler tyskar.

– Man märker tydligt att ekonomin i Europa börjar bli mer stabil. Tyskar börjar hitta tillbaka igen. Det har varit betydligt färre i många år.

I 20 av landets kommuner är minst en tredjedel av det sammanlagda fritidshusbeståndet utlandsägt.

Enligt SCB har Munkfors en av de största andelarna med omkring 47 procent.

Martin Backlundh på Fastighetsbyrån i Sunne arbetade i Munkfors under våren och bekräftar siffran.

– Det låter korrekt. När jag jobbade där var det omkring 40 procent av det jag sålde som gick till utländska aktörer. Holländarna har varit offensiva på sistone.

Backlundh förtydligar att svenskarnas syn på fritidshus inte alltid stämmer överens med vad utländska köpare är ute efter.

– De köper inte sådant vi svenskar klassar som fritidsboenden. De köper permanentvillor som sedan används som fritidsboenden.

En kommun som har en väletablerad koppling till Norge är Eda. Niklas Ingemarsson på Fastighetsbyrån i kommunen förklarar att närheten till gränsen leder till att många norskar söker sig hit. Om inte för ett fritidshus så för shopping på Charlottenbergs köpcentrum. Att många av kommunens fritidshus är norskägda är något han kan relatera till.

– Jag har ingen statistik på det just nu, men det är nog mer än hälften skulle jag tro.

Av Sveriges 37 058 utlandsägda fritidshus står danskarna för de flesta med 11 451, medan norskarna ligger tvåa med 11 024. Men i Värmland är norskt ägande allra störst med hela 3 547 av 6 012.