VF har gått igenom årsredovisningarna för de största aktörerna som driver asylboenden i Värmland. Bäst gick det för CLT Care som äger asylboendet i Glava med en vinstmarginal på 30 procent förra året. Något som i de flesta branscher skulle betraktas som mycket högt.

Men att arbeta med asylboenden är annorlunda enligt Alex Gorton, vd på CLT Care.

– Vi lever i en helt annan värld än andra företag och därför kan det låta som mer än vad det är.

Företagen som driver anläggningarna får korta kontrakt, ibland bara tre månader och med en uppsägningstid på två veckor.

– Det är vår stora utmaning. Vi har fast anställd personal och kan inte säga upp dem för plötsligt kan tillströmningen av boende öka igen.

Han hänvisar också till stora investeringar som gjorts, tio-tolv miljoner, och som måste hämtas hem.

Förra året plockade ägarna ut närmare tre miljoner kronor ur bolaget, en ökning med 85 procent. Men det vill Alex Gorton inte kommentera.

Störst i Värmland är Jokarjo AB, där Bert Karlsson är vd. Bolaget driver två anläggningar i länet, bland annat Wermlandia i Ekshärad. Fastigheten ägs av Värmland resort där Jokarjo är delägare.

Under 2014 gjordes en utdelning till ägarna på två miljoner från fastighetsbolaget. Lika mycket togs ut från Jokarjo, en ökning med 150 procent jämfört med året innan.

– Det är väl inte särskilt mycket när en misslyckad vd för Sandvik kan plocka ut 30 miljoner kronor, säger Bert Karlsson.

Jokarjo gjorde ett resultat efter finansiella poster på närmare 24 miljoner och vinstmarginalen ökade från tio till 14 procent.

– Men vi har sålt aktier i Stora kopparberg, det är orsaken. Själva asylverksamheten ligger på tio procent eller under det. Vi får runt 300 kronor per plats nu mot 600 tidigare.

Tofta snickeri har den klart lägsta vinstmarginal bland de bolag som driver asylboenden i länet. Men det finns en förklaring. Enligt Expressen så sköter bolaget bara faktureringen gentemot Migrationsverket mot en mindre procent av omsättningen. Verksamheten har lagts ut på underleverantörer. Bakom står enligt tidningen två män som tjänat miljoner på upplägget.

VF har varit i kontakt med den ena mannen, en advokat. Han uppger dock att han inte har något med verksamheten att göra. Däremot lovar han att få någon ansvarig att ringa upp, men ingen hör av sig.

– Vi kontrollerar underleverantörer på samma sätt som huvudleverantörer, men om det finns bolag bakom som inte så att säga finns med på pappret är det svårkontrollerat, säger Ola Andersson på Migrationsverket upphandlingsenhet.