Varför låta den värmländska mjölken skickas till Jönköping och därefter distribueras via Stockholm när den lika gärna kan produceras i Nysäter?
Kring frågan kom bönderna i trakten spekulera, resonera och planera.
För ett värmländsk mejeri.
– Det är säkert ett år sedan vi började prata om det, fast först om ett mikromejeri nere på Värmlandsnäs, berättar Sören Thörner, mjölkbonde i Bröderna Thörner AB.
Men: det fanns ju redan ett i Nysäter. De tyska ägarna höll dessutom på att avveckla tillverkningen av turkisk yoghurt. I februari i år upphörde den, efter tolv år.
Då hade de värmländska mjölkbönderna spånat vidare, och även involverat rutinerade mejeristen Yngve Gustafsson i den satsning som nu verkställs.
– Den 1 november ska mjölken från Värmland vara ute i butikerna, förklarar vd:n som blev en av fem delägare i en allt annat än nostalgisk satsning.
– Vi tycker helt enkelt att det har gått till överdrift med mjölktransporterna, och med den sparsmakade ersättningen till bönderna.
– Efter senaste sänkningen i sommar är den nere kring två och 55 per liter, säger Sören.
– Priserna har hamnat på 70-talsnivå, konstaterar Yngve.
Han vet att jämföra, med den branschvana han fått sedan 1973. Under 27 år vid mejeriet i Arvika, varav de sista som platschef till nedläggningen 2000. Därefter tio år som ställföreträdande platschef och ysterichef vid Milko i Karlstad där Yngve slutade 2010 för att på konsultbasis först bistå Ostkompaniet i Jönköping, sen honungsförädlingen i Mantorp.
– Vi visst vem vi ville ha som vd, säger Hans Petersson, mjölkbonde i Långserud.
Erfarenhet och kontakter är naturligtvis oöverskattade egenskaper för en nykomling på banan, och med pannkaka efter första försöket i slutet på 1990-talet.
– Då gick mejeriet i konkurs, påpekar Hans.
– Vi tar en risk, men gillar utmaningen, fortsätter Sören Thörner.
Efterfrågan är redan plusvariant.
Yngve Gustafsson säger med nästan oförskämt lugn:
– Konsum Värmland, som verkar riktigt förtjusta i det här, och Ica har vi haft med oss från början, och fler butiker kan komma till, liksom kommunerna. Flera skolor är intresserade av att servera värmländsk mjölk.
Närproducerad, det är så klart vitsen. En uppskattad produktion på 1 300 liter dagligen innebär fyra miljoner per år. Standardmjölk, mellanmjölk, lättmjölk och grädde nu.
Senare kan fil, yoghurt och gräddfil komma till. Utrustningen finns.
– Jag kan säga att vi har mjölkproducenterna med oss, många av dem i alla fall. Men makten har kunderna i händerna, påpekar Yngve.
Har de råd med en krona, kanske två, mer för litern?
Mjölk från tusen kor på nära håll
De verkar dra åt samma håll, korna i hagen.
– Det rör sig om ungefär tusen kor i närområdet, säger Hans Petersson, mjölkbonde i Haga, Långserud
De har inte haft så mycket att säga till om sedan Arla utsåg sig till svensk mjölkgigant och farit runt med mjölken till mejerier långt borta och distributionsfirmor ännu längre undan.
Nu för bönderna kornas talan, och önskemålet kan inte tydligare understrykas än genom mejeriet i Nysäter.
Det är närproducerat som gäller.
– Det ligger i tiden, säger Sören Thörner, mjölkbonde på Värmlandsnäs.
– Bara inom ett par mils omkrets kan vi nog räkna in tusen mjölkkor, fortsätter Hans Petersson.
Alla har inte följt deras förslag, men de känner på sig att det ligger i både leverantörers, butikers och kunders intresse att paketen innehåller garanterat värmländsk mjölk.
– Det handlar om kvalitet i alla led, och korta transporter.
Det handlar också om lite dyrare mjölk och grädde, och lite bättre betalt för bönderna.
Och om existens:
– Många mjölkbönder funderar på att sluta, eller tvingas göra det. Men det finns de som inte kan sluta för att de är högt belånade.
Ägarna Yngve Gustafsson. Anna och Hans Petersson, Bröderna Thörner AB, Bäcks gård och foderföretaget Värmlant tar alltså tag i saken, och risken. Investeringarna i lokalerna sedan 1996 går enligt vd på ett par miljoner.
De tror på garanterat värmländsk mjölk, med respekt för Sören Thörners brasklapp.
– Vi vet inget förrän första litern är såld.
På Värmlandsnäs går 240 kor och väntar på att bli mjölkade för värmlänningarnas räkning, hos Hans och Anna i Nyhaga tycks 60 följa mängden.
Det är ju så det ser ut i hagarna, och bland bönderna i trakten. De trotsiga.
– Om några har satsat så har andra hängt på. Det är en positiv trend i trakten, förklarar Hans.
Optimism.
Och mejeri nära dig och kossorna.