Sex och en halv vecka har gått sedan den ödesdigra löpturen där Tom Colling trampade snett i en vattenpöl. Efter att ha opererats och gipsats fick Colling för några veckor sedan byta till ett mindre plastgips.
Men på tisdagen rök alltså även det.
– Det känns faktiskt bra redan nu. Jag kan stödja på foten och gå sakta utan kryckorna, säger Tom Colling samtidigt som han ser lagkamraterna köra första innebandypasset på golvet framför honom i Colorama Arena.
– När dom har kört fys och jag har varit på gymmet har det inte gjort mig så mycket. Men det är nu det tar emot att sitta vid sidan, så just därför känns det bra att jag fick ta av gipset just i dag – när vi går in och börjar. Nu kommer jag ta stora steg varje dag, snart kunna vara med och skjuta i alla fall. Så länge jag hade gipset var jag helt förlamad.
Efter att ha vilat helt de första tre veckorna under gipstiden har Colling kunnat träna allt i gymmet som inte involverat benen.
– Konditionsmässigt vet jag inte riktigt än hur mycket jag tappat men jag har blivit starkare i överkropp och bål, något jag behövde. Så på det sättet har det varit bra att jag bara fått vara på gymmet.
• Hur ser träningen ut nu framöver?
– Allra först blir det att gå, simma och trampa i bassäng för att få igång rörligheten. Sen kommer jag gå ut i spåret och springa själv.
• Men inte när det regnat kanske?
– Ha, ha. Nej, aldrig mer löpning när det regnar. Då sjukanmäler jag mig.
Målet är att kunna vara med i mer innebandylik träning i början av september och sedan hinna med i alla fall en träningsmatch innan SSL startar.
– Förhoppningsvis kan jag vara med i någon av matcherna mot Linköping och Sirius helgen en och en halv vecka innan premiären. Båda blir nog för mycket, men i alla fall en hoppas jag på.
• Att ha så lite matchträning inför en SSL-premiär, hur tufft blir det?
– Det är inte direkt optimalt. Allsvenskan hade varit lättare, där vet man mer var man står. Nu är det skarpt läge direkt mot ett Warberg som satsar.