Det var i samband med Almedalsveckan som SKL höll ett seminarium om framgångsrik lokal integration – och man lyfte då fram statistik på hur arbetssituationen ser ut för flyktingar i landets kommuner.

Statistiken är baserad på faktorer som läget för arbetsmarknaden i kommunen, hur länge flyktinggruppen varit i Sverige, samt hur hög utbildningsnivån är.

I Värmland visade sig Eda och Sunne vara de mest framgångs­rika. Båda två var drygt nio procent över den förväntade siffran.

– Framför allt upplever jag en stor förbättring under de två senaste åren, då vi fick två nya boenden. Kommunen har lagt större engagemang samtidigt som flera ideella organisationer har varit till stor hjälp för de nyanlända, säger Torbjörn Johansson och fortsätter:

– En förutsättning är också att relationen mellan Arbetsförmedlingen och kommunen är bra.

Sämst siffror i länet är det i Kil. En stor anledning till det tror enhetschefen Stefan Eriksson beror på bristande stöd från organisationer och föreningar.

– Jag vill inte säga att det är dåligt i Kil men visst har vi inte samma stöd som många andra kommuner. I Forshaga vet jag att Röda korset är väldigt aktiva. Hos oss finns ingen ideell organisation mer än idrottsföreningar som kommit in och varit stöd för de ensamkommande barnen.

– Annars är det ganska svårt att svara på varför siffrorna ser ut som de gör. Mer än att vi har en väldigt stor andel högkvalificerade jobb och många flyktingar saknar utbildning när de kommer. Men så ser det nog ut hos de flesta kommuner som är lite mindre, säger han.

I Årjäng är siffrorna positiva. Något som inte förvånar integrationssamordnaren Maria Svala. Hon säger att närheten till föreningslivet och det hjälpsamma stödet från Svenska kyrkan har varit till stor hjälp för resultatet.

– Jag tror framför allt att inställningen är en väldigt stor faktor. Många ideella organisationer har gått in och visat sitt stöd för flyktingar. Sedan har vi en relativt öppen arbetsmarknad i kommunen. Till stor del tack vare köpcentret men sedan har vi också mycket vakanser inom vården, säger hon.

Från Länsstyrelsens sida anser man att rapportens resultat är viktig att bära med sig för det framtida arbetet. Det ger en fingervisning på var i länet man i högre grad måste prioritera integrationsarbetet.

– Visst att man inte behöver stirra sig blind på statistiken. Det finns trots allt väldigt många faktorer som spelar in. Men det ger oss ändå fakta på hur vi kan förändra vårt arbete på sikt.