Det har gått drygt ett och ett halvt år sedan Fageråsbördiga Charlotte Gustavsson lämnade Afrika och Ghana för Sverige och Örnsköldsvik.

Samtidigt lämnade hon jobbet som vd för Ghanas största tv-kanal för jobbet som vd för Örnsköldsviks stolthet Modo Hockey.

När värmländskan sammanfattar tiden sedan flytten är det med fem ord.

– Det har varit helt galet, säger hon med ett skratt och fortsätter:

– Det har varit sjukt roligt även om det har varit väldigt tufft i perioder. Men jag har haft min plan hela tiden som jag hållit mig fast vid. Och har man en tydlig linje då klarar man av att det stormar lite – man har liksom sitt snöre att hålla i.

För stormat har det gjort, både på och utanför isen. Gustavsson hade bara jobbat i tre månader då hon fick veta att hon drabbats av bröstcancer.

– När man får det beskedet får man panik. Först tänkte jag ”det här har jag inte tid med” och sen ”det här händer inte mig”. Men när första chocken lagt sig var det bara att börja kriga, bestämma sig för att ”nu ska det här bort ur min kropp”.

Värmländskan gick tidigt ut och berättade i medier om cancern och är i efterhand glad för det beslutet.

– Jag har fått så himla mycket kärlek. Folk jag inte känner har kommit fram och krama mig på stan vilket har stärkt mig väldigt mycket. Men sen har det givetvis varit tufft. Cellgifter är ingen lek och sen har det varit strålning och två operationer.

I oktober fick hon beskedet att cancertumören var borta. Men mentalt har kampen fortsatt även därefter.

– I januari var jag helt slut samtidigt som hela Övik var deprimerade för det gick så dåligt för laget.

För samtidigt som värmländskan gått sin egen kamp så har vd-jobbet i Modo varit en nog så tuff uppgift bara det.

– Modo var i väldigt dåligt finansiellt skick när jag klev in. Vi hade knappt något eget kapital.

Sedan dess har klubben, trots liten sportslig succé, gjort plusresultat två år i rad. Senast ironiskt nog bland annat på grund av de publikintäkter SHL-kvalet gav.

– Jag har tidigare sagt att man ska få budgeten att gå ihop på intäkterna från grundserien, man måste ha den tryggheten i verksamheten. Men om man budgeterar med slutspel kanske man har råd med en spelare till – och det kanske är han som gör att du tar dig dit. Det är inte lätt vilken taktik man ska ha, jag är lite kluven nu efter ett år faktiskt.

Många delar i att driva bolag är desamma, vare sig det är en tv-kanal eller en ishockeyklubb. Men det faktum att allt – oavsett hur mycket man förberett sig – till syvende och sist avgörs av hur en puck studsar på en is ger utan tvekan en extra dimension.

– För att överleva måste man inse att man inte kan påverka allting. När vi stod där i SHL-kvalet i våras, och jag gjort allt jag kunde, är det bara att slappna av. Jag samlade personalen och sa ”det enda vi kan göra nu är att stötta killarna”. Dom ska inte känna av stress och press från att vi går runt här och är nervösa att förlora våra jobb.

Klubben hade jobbat med ett scenario vad som skulle ske vid degradering till allsvenskan.

– Det hade varit katastrof. Vi hade fått lägga ner väldigt mycket eftersom vi inte har det egna kapitalet. Jag läste en artikel med Leksand där de sa ”vi ska inte stressa upp utan bygga på sikt”. Inte en chans att vi kunnat göra det i Modo. Vi har inte nog med eget kapital utan hade direkt fått lägga ner damlag, hockeygymnaiset och så vidare. Vi hade behövt tänka så fruktansvärt kortsiktigt för att rädda föreningen. Hade vi varit nere i allsvenskan mer än ett år hade det varit ”hej hej kommunen – här är nycklarna”.

Men Modo klarade kvalet, Vita Hästen besegrades i fyra raka matcher, och inför hösten finns framtidstro i den klassiska ångermanländska klubben. Precis som Färjestad har Modo sett till att trimma kostnaderna för att kunna höja spelarbudgeten för SHL-laget.

– Ett sånt här år blir det tydligt vad det betyder. Det spelar ingen roll att vi hade en fantastisk arena – vi hade satsat på flera ombyggnationer – för när det går dåligt är det ändå ingen som vill komma och kolla. Ingen vill betala 200 kronor för att komma och må dåligt.

– Därför ger vi nu, genom hårdare nypor och omallokering, Per Svartvadet (Modos sportchef) fem miljoner extra att handla för, säger Gustavsson ärligt och fortsätter:

– Många av de andra SHL-klubbarna är så ”hysch hysch” om spelarbudgeten. Jag har aldrig fattat det. Vi hade 35 miljoner i fjol, bara Djurgården hade mindre, men nu höjer vi till 40. Det hade varit intressant om man kunde vara mer transparent.

De miljonerna har använts för att värva spelare som Växjös Noah Welch och andra meriterade transatlanter som Ryan Whitney, Bobby Butler och Byron Ritchie.

– Man får lite mer för pengarna om man värvar transatlanter jämfört med svenskt, som Färjestad gjort. Vi skulle gärna ha gjort det men sitter inte i den sitsen utan därför har vi valt att få lite mer krut för den börsen vi har.

• Du hämtades utifrån precis som Färjestad gjorde när de anlitade Stefan Larsson som vd. Tror du det är en trend som kommer fortsätta?

– Ja, framför allt på klubbdirektörsnivå. För det driver man verksamheten och jag försöker bygga en ledningsgrupp där alla är experter på sitt område och vi jobbar tillsammans som ett team.

– Och Stefan tycker jag är supertrevlig. Det som är intressant med hans bakgrund är den erfarenhet han har från SAS med prissättning. Där tror jag det går att laborera väldigt mycket inom hockeyn och jag och Stefan har haft en del intressanta diskussioner om det.

 

Profil:

• Namn: Anna Christina Charlotte Gustavsson.

• Ålder: 35 år.

• Familj: Modofamiljen.

• Bor: Örnsköldsvik/Stockholm.

• Kör: Audi.

• Tjänar: Så jag klarar mig.

• Tittar på: Serier som ”Game of Thrones” och ”True Detective”.

• Lyssnar på: Hiphop och R'nb.

• Bästa film: Tittar bara på serier.

• Läser: Deckare.

• Person jag helst skulle vilja träffa: Bill Clinton skulle jag vilja träffa och prata om allt som hände under hans presidenttid, all utrikespolitik till exempel.

 

Charlotte Gustavsson om...

... att Modo nu bygger om bortafansens ståplats:

– Dom har varit uppe i ett hörn där dom knappt haft kontakt med isen – vilket gjort att vi inte fick några bortasupportrar till oss. Nu bygger vi om och flyttar ner dom mot isen och ser till att dom får egen toa, egen bar och egen ingång.

... vad hon gör under semestern hemma hos familjen i Värmland:

– Ingenting. Läser böcker, sover, grillar.

... hur det är som kvinna i en mansdominerad värld som ishockeyn:

– Jag tycker det är trevligt, det har inte varit några problem. Sen är det givetvis kul om det är fler kvinnor som tar plats i den här världen. Vi är tre nu men det är en del klubbdirektörsplatser lediga – vi får se vad som kommer in där.