Det är en lite sliten höjdhopperska som VF träffar innan avfärden mot Portugal och Brasilien.

– Kroppen känns väldigt bra men huvudet är trött. Jag blir matt av att hela tiden resa och alltid behöva tänka, byta hotell och vara på flygplatser. Jag har rest så otroligt mycket nu med närmare två tävlingar i veckan och varit i bland annat Tyskland, London, Madrid och Oslo. Det var skönt att få vara hemmavid och tävla nu på Karlstad GP faktiskt. Men jag kommer vara pigg snart igen.

• Vad betydde det för självförtroendet att få vinna GP-galan?

– Rätt så mycket, 1,89 hoppet var riktigt bra och jag tar med mig det framöver. Just vad det gällde teknikdelar och själva känslan. Tingvalla är min tävlingsplan och jag hade aldrig vunnit på den förut.

Ett par dagar kommer tillbringas hemma i Värmland tillsammans med familjen och pojkvännen Daniel utan tävlingar och krav. Sedan går flyget till Portugal för ett precamp inför vad som komma skall och där den huvudsakliga tiden kommer att gå till att finslipa detaljer i hoppningen.

– Jag är där till den 11 augusti, sedan blir det Rio. Friidrotten börjar den 12:e. Jag ska ta in byn och allt sådant innan tävlingarna börjar. Förhoppningsvis hinner jag se något av Kristusstatyn, Sockertoppen eller Copacabana beach. Jag har aldrig varit i Sydamerika så nu kan jag bocka av ytterligare en kontinent på min lista, haha.

Resan från arenan där hon gjorde sina första hopp på Hölkborgens IP i Ekshärad till Rio är många mil lång. Men för Sofie som har gjort en kometkarriär är stegen inte lika stora.

– Jag var en late-bloomer och jag tycker personligen att det är skönt. Jag har blivit lite mer vuxen i mitt sätt och kan hantera press och vara seriös i min satsning på ett annat sätt. Talangerna tog 1,80 meter när de var 16 år. Jag tog det som 22-åring. De sista 1- 1 1/2 åren har det gått spikrakt uppåt. Från att inte ha något SM-guld alls till Rio. Ja, det är en snabb väg.

Hon är allmänt känd för att alltid ha med sig ett stort stöd till tävlingarna. Men i Rio får hon klara sig utan familjen.

– Det blev för svårt med boende och flyg. Men tro mig, det kommer bli en hel del Facetime, det är extremt gôtt att det finns. Stefan Holm och Christian Augustsson, min mentale coach, kommer däremot vara med mig där nere. Sedan har jag ju Erika och hennes man.

Landsmaninnan Erika Kinsey och Sofie har daglig kontakt i förberedelserna inför deras första olympiska spel. För en nykomling är det inte alltid solklart över vad som ska skickas in och vilka kläder som ska bäras vid de rätta tillfällena.

– Jag är så glad att vi båda blev uttagna. Vi har blivit bra vänner så vi hjälper och kommer att hjälpa varandra mycket. Det är så många procedurer, vilken buss ska vi ta, ska vi dit och dit och så vidare. Det är även en trygghet att ha varandra när vi ska fylla i alla papper om klädstorlekar, godkänna att vi ska vara med på tv och allt mellan himmel och jord. Det hade definitivt inte blivit lika roligt att åka ensam.

Det stora målet för de båda är att ta sig till finalen. Däremot får hopparna inte reda på höjningsschemat förrän en dag innan.

– Jag vill hoppa högt och prestera max, men vi vet aldrig hur de lägger höjderna. Man kan gå vidare på 1,91 likaväl som 1,95 och då är det personbästa som gäller för mig i sådana fall.

Vad gäller final och medaljhöjderna tror hon att det kommer krävas över två meter för guld och runt 1,98-1,99 för att kunna ta silver eller brons.

– Det är alltid någon som hoppar över två meter. Jag tror även att tjejerna kommer att höja sig i tävlingen, det är det här alla har laddat för hela året. Antalet som har gjort mellan 1,93 till 2,01 är ett rent getingbo, det kan sluta hur som helst. Men sätter jag personligt rekord kan det bli en bra placering i alla fall.

Innan kvaltävlingen börjar kommer hon bland annat att bevaka herrarnas höjd för att kunna insupa atmosfären på friidrottsarenan Estadio Olimpico João Havelange.

– Det är ju där ”the magic happens”. Det ska bli kul att ta in känslan så att jag förstår att jag verkligen är där. Det är bara att köra efter det. Killarna hoppar före oss så det passar utmärkt att få kika på dem. Jag ska även försöka se Usain Bolt och Daphne Schippers, de riktigt stora stjärnorna. Sedan är det dags för oss att äntra stadion.

Kvalet börjar den 18 augusti och skulle Sofie gå vidare därifrån väntar finalen den 21:a.

Efter Rio väntar även SM där chansen att försvara förra årets guld lockar och lite senare Finnkampen. Men det är inget hon vill ägna några tankar på i dagsläget.

– Säsongen är ju inte direkt slut när man kommer hem igen. Men man får ladda om och köra på då helt enkelt.

• Framöver och i den bästa av världar - hur ser drömmen ut om fyra år?

– Då har jag gjort en bit över två meter. Min bror tog 2,00 som bäst och jag måste ju slå honom. Det är mitt mål och sedan bli uttagen och ta OS-guld i Tokyo. Jag måste nog hoppa några centimeter till, två meter räcker nog inte till guld då, haha.

 

Fyra snabba om OS:

• Vem är OS-truppens komiker?

– Daniel Ståhl, han har jämt så sköna kommentarer, det är truppens busunge.

• Vem är det största svenska hoppet?

– Meraf Bahta, hon är så himla stabil.

• Vem vinner svenska folkets hjärta under mästerskapet?

- Michaela Meijer, stavhopperskan. Jag tror inte alla känner till henne, tror du det blir bra?

• Om du sätter personligt rekord i Rio, hur firar du?

– Med glass. Alltid Ben och Jerry´s! Det är den godaste och har mest kalorier, haha.

 

Fakta: Sofie Skoog:

Född: 7 juni 1990

Bor: Karlstad

Klubb: IF Göta

Gren: Höjdhopp

Meriter: Inne-VM 5:a, EM 9:a 2016, SM-guld 2015

Personliga rekord:

Ute: 1,93 i Eberstadt, Tyskland, 16 juli 2016

Inne: 1.94 i Växjö 13 februari 2016