Hon vet att hon fyller ett tomrum inom hiphopvärlden, något som snabbt gjort henne till en av dem största.

När VF ringer upp Silvana Imam sitter hon på bussen på väg till studion. Hon arbetar på sitt nya album som var tänkt skulle släppas under hösten.

– Det kommer inte gå, jag ska på turné och det är svårt att få ihop datum i studion. Vi får se när det kommer.

Hon är förtegen om det nya albumet, men avslöjar att hon vill ha med sambon Beatrice Eli på skivan.

Första albumet kom 2013 och för ett år sedan släpptes hennes första EP, ”När du ser mig – se dig”. Den präglades av supervalåret, låtarna var mörka och sprängfyllda med budskap.

– Jag kände att saker behövde sägas som jag inte hade hört i populärkulturen. Den var rak, hård och politisk. Bilderna var svartvita.

I våras kom uppföljaren, ”Jag dör för dig”, som även den fått fin kritik. Nu beskriver hon bilderna som röda och ledordet är passion.

– Nu visar jag flera sidor av mig själv. Jag har en kärlekslåt och en celebrationlåt. Den är mer intim och personlig än den första EP:n, även om det så klart finns element av den kvar.

Silvana beskriver sig som en ickenormativ rappare, dels för att hon är kvinna och dels för att hennes musik inte är som resten av den svenska hiphopscenen, som hon beskriver som lågmäld.

– Jag sticker ut på olika sätt. Jag har aldrig känt mig hemma i någon roll eller norm, vare sig det är en personlig känsla eller yttre attribut. Jag har andra kläder och mitt sound låter annorlunda.

• Har det faktum att du även har både syrisk och litauisk bakgrund, är lesbisk och kvinna gett dig mer material att arbeta med?

– Det breddar ju min historia vilket ju är bra för mig då jag får mer att skriva om. Jag kan också prata på ett annat sätt än hur man bör prata. Att jag kan åtrå en kvinna som en man kan åtrå en kvinna till exempel. Jag har ett större spektrum att leka med.

Precis som Beatrice Eli, har hon skördat framgångar under det gångna året med nomineringar på både P3 Guld-galan och Grammisgalan. På QX-galan blev hon utsedd till Årets Homo. Det har varit ett fartfyllt år.

– Det har varit en jävla ride, jag har ju jobbat non stop. Men det har förändrats på ett personligt plan också, att jag har flyttat ihop med min flickvän, det är inte bara jobbmässigt och med min musik. Men att jag gör musik har ju förändrat hela mitt liv. Det betyder allting.

Hon tycker att det saknats någon som henne inom hiphopvärlden och exemplifierar det med att hon är den första artisten som säger ”Tack gud, jag är homo” i sitt tacktal på QX-galan som sändes på bästa sändningstid i tv.

– Men det saknas fortfarande representation, jag kan ju inte tala för något jag inte är. Jag kan inte tala för transfrågorna, så det behövs ju fler. Jag är bara en del av det som komma skall och det som behövs.

Silvana både tror och hoppas att hon öppnat dörrar för en ny våg unga artister. Själv fortsätter hon med sin kamp. Hon har nyligen bytt skivbolag till Refune Music som ägs av före detta Swedish House Mafia-medlemmen Sebastian Ingrosso, verksam inom en genre som står långt från hennes egen.

– Vi gick med dem för att de har liknande visioner och tankar kring musik och vad det innebär att vara konstnär och musiker. Men också för att de har en helt annan fanbase än vad jag har. Det finns en del av EDM-rörelsen som är ganska homofobisk, kvinnohatande och normativ. Jag tänker att jag ska gå in i alla rum och ta alla platser där jag inte är välkommen och göra dem till mina och våra. Göra dem till allas.