Ett tiotal personer samlades under lördagsförmiddagen utanför Brigadmuseet för att gå i militärernas fotspår och få en inblick i stadens militärhistoria. Överstelöjtnant Bengt Fransson, som var dagens guide, tog besökarna med på en cirka två kilometer lång vandring från Klara, till Kasernhöjden och tillbaka.
Att de stora tegelbyggnaderna på Kasernhöjden, som numera är tämligen eftertraktade bostäder, tidigare har inhyst många unga män under deras militärtjänstgöring, det vet nog de allra flesta, men Bengt Fransson, som själv gjort sin värnplikt och sedermera blev officer vid Värmlands regemente, delar med sig av spännande militärhistoria som kanske inte alla känner till.
– I samband med 1901 års härordning utökades utbildningstiden från 90 dagar till 240 dagar fanns det ett stort behov av bättre förläggningar, berättar Bengt Fransson.
De tre kasernerna var byggda för en bataljon i varje, alltså ungefär 500 man.
– De var byggda för dem som var inne för sin utbildning, men även officerare bodde här. Vilken standard du fick berodde på vilken rang du hade. Var du en ogift sergeant kunde du få ett eget rum men var du korpral så var det tre stycken som delade rum. Detta var nog också en drivkraft att faktiskt kämpa sig upp, för man visste att det fanns bättre förutsättningar om man gjorde bra ifrån sig, säger Bengt Fransson.
Kasernerna i Karlstad hade ett modernt uppvärmningssystem, men varmvatten fick man inte förrän 1962. Den som behövde uträtta sina behov fick gå till ett av två utedass med 25 sittplatser i varje.
En av dem som gick med i vandringen var Maud Bäckstrand Pettersson. Hon växte upp på Klara och militärer var ingen ovanlig syn för henne under uppväxten.
– Man lade märket till dem och på ett sätt levde man med dem. Dessutom hade jag en morfar som var militärmusiker, så det här är lite familjehistoria för mig, säger hon.
Fotnot: Vandringen är en del av Upptäck Karlstad.