Vi kan behöva lite draghjälp av Norge när det gäller längdåkning, onekligen. På Liermoen, i runda svängar tre mil från riksgränsen, tillhandahålls den av Granli idrottslag och Magnor ungdomslag.

– Den här vintern har slagit rekord i svenska besök.

Från nära håll, Charlottenberg, Åmotfors, Gunnarskog och Arvika. Eller längre undan.

– De tycker det är värt besväret att ta sig från Säffle, berättar Torgeir Jegerud.

Flott. Greit. Moro.

Glada tillrop på Liermoen. De tycks välförtjänta.

– Man kan inte önska sig bättre spår, försäkrar Ted Saether, lika hängiven längdåkare som cyklist.

– De lägger ner ett fantastiskt arbete på spåren.

Från november till mars, med reservation för naturkrafterna.

– 15 grader varmt och regn klarar vi inte av. I november och december blev allt konstnöjobb ödelagt, konstaterar Otto Kristiansen.

Han avslöjar önskes­cenariot.

– Vattenpump och kyltorn så att vi kan göra snö redan vi två minusgrader. Då skulle vi slippa köra knallhårt vid fem, sex minus.

Det är så det går till nu, med imponerande beredskap. 32 personer från Granli och Magnor gör snö i skift dygnet runt så länge det behövs för att täcka elljusslingans 2,4 kilometer.

– Vi har en bädd på 40, 50 centimeter.

Parallella spår går på ömse sidor om fristils­banan. Räls och pistat. Alltid åkbart, eller senast på given signal.

I lördags vräkte snön ner. Blött. Svåråkt.

– Två svenska besökare ringde mig och klagade på att spåren snöade igen, berättar Otto.

Så hallå, jourhavande pistmästare.

– Det här är andra gången sedan i morse som jag kör upp spåren, förklarade Björn Sjöenden.

Hög servicegrad är verksamhetens kärna.

Otto Kristiansen förklarar bakgrunden, om satsningen på Jens Eides konstsnöanläggning från Sunne, om driftskostnader och debitering, 50 kronor dagen eller årskort för 1 000 kronor för den som inte är medlem. Då blir det billigare.

– Om man tar betalt för en tjänst ska den också tillhandahållas. Svenskar har en bit att åka hit, vi vill att de återvänder.

Liermoen är snösäkert, men spåren korta.

– Man får köra desto fler varv, föreslår Ted Saether.

22 ibland, men hälften fick räcka i lördags. Med Vasaloppet i sikte.

– Har man bara lusten så fungerar det.

En universal lösning.