Att som vårdanställd gå in i patientjournaler utan att ha rätt till det kan få stora konsekvenser. Risken är stor att en polisanmälan leder till en fällande dom för dataintrång och då tillkommer oftast skadestånd till de som drabbats av intrånget.

– Konsekvenserna blir väldigt stora. De riskerar att dömas för brott och de allra flesta förlorar jobbet, antingen genom avsked eller att de får säga upp sig själva. De flesta som åtalas för det här brottet lever under ordnade förhållanden annars och de är nästan alltid tidigare ostraffade, säger Anna Maria Larsson, åklagare vid åklagarmyndigheten i Örebro.

I går var Anna Maria Larsson i tingsrätten i Karlstad och drev målet mot en tidigare anställd på landstinget i Värmland, som i sitt arbete gått in och tittat på patientjournaler utan att hon, enligt landstinget och åklagaren, hade någon patientnära relation till patienten. Det är sju målsäganden i fallet och en persons journal ska kvinnan ha gått in och läst vid nio tillfällen. Alla intrången har skett under åren 2011 och 2012 och redan för två år sedan slutade hon sin anställning efter en förhandling mellan arbetsgivaren och det aktuella fackförbundet.

Stefan Bergkvist är förhandlingschef inom landstinget i Värmland och han säger att tre fyra landstingsanställda om året utreds för dataintrång, de flesta efter att ha fastnat i slumpmässiga loggkontroller.

– Misstänker vi då att personen inte haft någon patientnära relation till patienten gör vi en egenutredning. Om vi finner att personen inte haft skäl att gå in vidtar vi arbetsrättsliga åtgärder. I det här fallet slutade personen sin anställning men arbetsrättsligt kan konsekvenserna bli disciplinära åtgärder av arbetsgivaren som till exempel skriftlig varning men kan även leda till underrättelse om avsked. I det här fallet tyckte vi att det var såpass allvarligt att vi även gjorde en polisanmälan, säger han.

Orsakerna till varför anställda går in i journaler de inte har rätt att se, trots de långtgående konsekvenser det kan få, är flera. Enligt Stefan Bergkvist kan det handla om personliga skäl i en del fall, exempelvis om en tidigare partner hittat en annan kan svartsjuka och nyfikenhet vara skälet.

– De kan inte hejda sig. Det handlar väldigt mycket om personligheten. Men det är inte människor som mår bra och de har i någon mån tappat distansen och professionaliteten i yrket, säger han.

Landstinget kan, om de tycker att det är befogat, gå in och göra en anmälan till IVO (Inspektionen för vård och omsorg). Då kan även den anställdes legitimation komma att dras in, om det är fråga om en person som har ett legitimationsyrke.

Den åtalade kvinnan nekar till brottsanklagelserna.