Det var i mitten av december som VF begärde ut alla händelserapporter avseende de båda relationskoderna 310 (misstänkta brott mot flyktingförläggningar, existerande eller planerade) och 291 (brott på förläggningar). Men relationskoderna tillkom i oktober i samband med att polismyndigheten gick in i en särskild händelse som följd av de stora flyktingströmmarna och myndigheten hemligstämplade därför allt material som hade med den särskilda händelsen som man kallar Alma.

Men det får de inte, vilket kammarrätten i en dom talat om för polisen. Därför kan VF nu, i samma veva som polismyndigheten väntas avsluta Alma-kommenderingen och lämna en rapport om den, visa hur många incidenter som inträffat under senhösten och vintern i Värmland, fram till mitten av februari.

De dokument som polisen nu lämnat ut till VF visar att polisen i Värmland gjort drygt 500 bevakningsuppdrag enligt koden 310, för att hålla uppsikt över boenden. 149 incidentrapporter över brott eller ingripanden som skett på flyktingförläggningar i Värmland har gjorts.

– En utökad bevakning av befintliga flyktingboenden och planerade boenden började vi med redan i början av hösten, eftersom vi fick ett särskilt direktiv om det. Det berodde på att det då började anläggas bränder riktade mot de här boendena i andra delar av landet. Och även här blev det senare ett attentat mot ett planerat flyktingboende i Skived, säger Tommy Lindh.

I incidentrapporten radas de misstänkta brottstyperna upp. Vanligast är misshandel med 44 fall. ”Bråk”, som ju inte är ett brott, har krävt polisiär närvaro i 37 fall. Tommy Lindh poängterar att flyktingströmmen till Värmland inte lett till så många grövre brott och inte heller fler brott än man kan vänta sig med tanke på att så många människor kommit till Värmland på kort tid.

– Men det som händer tar väldigt mycket längre tid för oss att reda upp. Inom polisen talar vi om resurstid, och det är den som blivit mycket mer utökad i och med det här. En vanlig dag har vi kanske en bil på rull i norra Värmland. Får vi då ett larm från ett flyktingboende som ligger väldigt avsides tar det lång tid för oss att ta oss dit. Väl där tar ett sådant ärende ofta lång tid även om det inte är något allvarligt som hänt eftersom språkförbistringen ställer till det. Det kan ta många timmar att reda ut för konstaplarna på plats, säger Tommy Lindh.

Och om ett brott konstaterats ska brottet utredas. Utredningen tar lång tid eftersom polisen i många fall behöver tillgång till tolk.

– Så har det varit länge förstås, men eftersom det kommit så många fler flyktingar under förra året är det här ett mycket större problem idag.

Det flesta incidentrapporterna härleds till november och december månad med en tydlig nedgång i januari och februari.

– En direkt koppling till de utökade gränskontrollerna och id-kontrollerna som infördes mot slutet av förra året och början av 2016. Efter det sökte helt enkelt mycket färre människor asyl i Sverige, säger Tommy Lindh.

För några veckor sedan skrev rikspolischef Dan Eliasson till regeringen och krävde betydligt större resurser till polismyndigheten under de kommande åren med anledning av migrantströmmarna och det förhöjda terrorhotet i Sverige. Enligt rikspolischefen behöver polisen förstärkas med 2 500 poliser och 1 600 civilanställda.

Särskild händelse

Att polisen kallar en situation/händelse för särskild händelse är inget ovanligt. Exempelvis var Svenska rallyt i Värmland förra helgen en särskild händelse för polisen. Det innebär att polisen bildar en stab med olika funktioner för att kommenderingen ska skötas så tydligt för alla inblandade som möjligt, inte olikt hur försvarsmakten arbetar. Det som särskiljer Alma-kommenderingen som bildades på grund av flyktingsituationen från andra särskilda händelser är att den pågått under så lång tid (sedan oktober) och innefattar alla polisregioner i landet.