Jodå, Sten svarade ja! Men det tog ett tag innan polletten trillade ner.
– Jag fick ett sms från en kompis som frågade om det var mig det stod om i tidningen. Så vitt jag visste hade jag inte gjort något värt att hamna i tidningen för, skrattar Sten.
Han trodde alltså inte det handlade om honom – förrän han senare på dagen gick in på nätet och såg insändaren – och frieriet!
– Jag minns knappt hur jag reagerade. Först kände jag mig nog lite utlämnad, sedan glad. Mest kanske förvånad. Kunde det verkligen vara sant att hon känner så starkt för mig?
Under tiden hade Sarah gått och varit rejält nervös. Dagarna innan hade hon gett pojkvännen flera hintar om att något stort var på gång, något som skulle delas med väldigt många andra.
– Min känsla var att det skulle gå jättebra eller jättedåligt. Inget mittemellan. Det var därför jag valde att fria så offentligt – jag är en allt eller inget-tjej, säger Sarah.
I insändaren berättade hon öppenhjärtigt om sin bakgrund med självmordsförsök, ständiga besök på psykakuten, diagnoser, mediciner, sjukskrivning och förhållanden där fysisk och psykisk misshandel var vardag.
– Tidigare har jag alltid varit ihop med personer jag behövt ta hand om. Trots relationerna har jag varit väldigt ensam, och aldrig känt mig välkommen i sociala sammanhang.
Efter tre och ett halvt år som singel hade hon bestämt sig för att strunta i relationer för all framtid och bli en galen kattkvinna istället. Sarah skrattar och säger att hon var på god väg med fyra katter, några tamråttor och kanariefåglar.
– Vilken tur att du träffade mig då, utbrister fästmannen och kramar om henne.
Själv hade han också gett upp tanken på kärlek efter att för 15 år sedan blivit bränd och därefter varit singel.
Nu har det gått ett år sedan Sarah och Sten träffades för första gången, i galleriet som Sten driver (och där Sarah numera har praktik några dagar i veckan). Sarah brukade komma in för att handla när hon inte mådde allt för dåligt. Efter ett tag blev besöken tätare och längre. De drack kaffe och Sarah började anförtro sig åt den betydligt äldre mannen.
– Det var oerhört tacksamt att kunna prata av sig, att få dumpa all skit jag bar på. Sten var så trevlig och bra på att lyssna, och jag blev tidigt charmad av honom.
Paret berättar hur kramarna blev allt längre och hur de började höras av på sms. Båda kände vid det laget att det fanns något mer än vänskap. En dag bjöd Sarah hem Sten på fika och frågade plötsligt – utan att ha planerat det – om han ville bli tillsammans med henne.
– Jag hade ju tänkt mycket på henne men inte vågat tro att det kunde bli något. Hon är en helt underbar människa och jag blev väldigt förvånad när hon ville vara med mig, säger Sten.
Sedan dess har de varit oskiljaktiga. Oron kring åldersskillnaden och för vad omgivningen skulle tycka försvann direkt de bestämt sig för att satsa på varandra. Familj och vänner stöttar förhållandet. Några ställde sig lite frågande till en början men har ändrat uppfattning efter att ha sett hur bra paret mår tillsammans.
Sarah och Sten tycker att åldern är oviktig eftersom de båda är vuxna. Istället vill de belysa hur lika de är som människor.
– Vi har samma humor – samma dåliga humor, enligt våra vänner, haha. Vi gillar samma musik, konst och väljer samma filmer. Dessutom har Sarah varit med om så himla mycket och jag knappt något alls, så vem av oss är egentligen äldst, frågar sig Sten.
– Det är lustigt, jag hade alltid tänkt mig en lång kille med mörkt, tjockt hår. Inget av det stämmer in på Sten. Men på ett själsligt plan stämmer allt. Jag kan inte tänka mig någon bättre, för mig är han helt perfekt, inflikar Sarah.
Samtidigt som de bestämde sig för att satsa på varandra, valde Sarah också att sluta med medicinerna hon länge ätit – 20 tabletter om dagen mot bland annat depression. Precis som med frieriet satsade hon allt på ett kort och slutade helt tvärt.
– Det var hemskt. Jag låg i fosterställning i Stens knä och mådde skit. I flera år hade jag känt mig som en kemisk robot och jag ville inte ge mig in i ett förhållande på de villkoren. Samtidigt fick jag se vad Sten gick för. Han valde ju att stanna kvar.
Hon tillägger att hon även slutat tröstäta och blivit en mer positiv och driftig människa.
– Helt tack vare kärleken!
På sin ena handled har Sarah tatuerat in carpe momentum – fånga ögonblicket. För henne och Sten är det vad livet handlar om.
– Fler borde våga följa en känsla och satsa på den. Det finns alldeles för många normer i samhället om hur saker ska vara. Tänk vad många som går miste om kärleken eftersom de är rädda för vad andra ska tycka och tänka!