2014 trädde en ny lag i kraft. Lagen skulle göra det lättare att beslagta fordon som är ägda av så kallade bilmålvakter. Men lagen har inte haft någon större effekt bland bilmålvakter, men däremot bland privatpersoner.
– Lagen har haft en preventiv effekt bland vanliga fordons- ägare, jag tror att folk tänker efter när man parkerar och betalar sina skulder, säger Johan Krantz, controller på Kronofogden.
Problematiken med lagen är att bilmålvakter ofta står skrivna på äldre bilar. Därför beslagtas inte bilarna för att de har ett för lågt värde. Bilmålvakterna har heller inte själva mycket av värde så därför finns det inte mycket att beslagta.
– Lagen innebar att oavsett vem som ägde bilen skulle vi kunna omhänderta den. Men bilarna är ofta äldre och värdet mer eller mindre obefintligt och då tar vi inte bilarna, säger Johan Krantz.
Anledningen till att man inte beslagtar bilarna handlar om att man inte kan göra vinst på det. Kostnaderna att exempelvis bärga och omhänderta bilen är ofta högre än vinsten. Men bilmålvakterna har inte minskat menar kronofogden.
– I riket som helhet har vi haft en kraftfull ökning på skulder. Men i Värmland har nivån hållit sig på samma nivå och ingen drar på sig alltför höga skulder vilket går emot trenden, säger Johan Krantz.
Problematiken är störst i Malmö, Göteborg och Stockholm. Rekordskulden har en man i Malmö som har över 50 miljoner i skulder.
– De allra största bilmålvakterna har mellan 1 000 och 3 000 fordon skrivna på sig. Så är det inte i Värmland men om man har 150 000 i skuld så är det klart att det finns lite och ta tag i ändå, säger Johan Krantz.
Men det är inte lätt att avgöra vem som är bilmålvakt och vem som bara inte betalar sina parkeringsböter.
– Det är svårt att säga om de är bilmålvakter eller inte. Men om man ser till skulderna så innebär 150 000 kronor att man säkerligen har några bilar man inte kör själv, säger Johan Krantz på Kronofogden.