Angela Merkel och Stefan Löfven stod sida vid sida och sa att vi klarar det här. Övriga ledare i EU började i stället bygga stängsel och några månader senare tvingades även Tyskland och Sverige att skärpa asylreglerna och införa gränskontroller.

Europa har grundligt misslyckats att ta ett gemensamt ansvar för flyktingkatastrofen. Sverige och Tyskland har tagit en orimligt stor börda. Lilla Sverige har tagit emot 30 procent av alla ensamkommande flyktingbarn som kommit till Europa, Tyskland ännu fler.

I längden är det ohållbart, men det vore det inte om alla Europas länder delade på bördan. I stället skickar land efter land ut signaler om att flyktingarna inte ska komma dit.

I Tyskland tycker 81 procent av befolkningen att regeringen inte längre har grepp om flyktingsituationen. Marken gungar under Angela Merkel och även under Stefan Löfven, vars opinionssiffror sjunker dramatiskt.

I stället växer de främlingsfientliga och rent rasistiska krafterna. Allt fler, inklusive några borgerliga ledarsidor, betraktar i stort sett alla ensamkommande flyktingbarn som presumtiva våldtäktsmän eller mördare och alla asylboenden som tickande bomber.

Budskapet om att flyktingarna inte är välkomna borde ha gått fram till dem vid det här laget. Ändå fortsätter de att ta den livsfarliga resan över Medelhavet, för att alternativet är ännu värre.

FN:s flyktingorgan UNHCR lanserade nya och ganska sensationella siffror härom dagen. De fick tyvärr inget större genomslag i svenska medier.

I juni i fjol var 73 procent av flyktingarna som kom till Europa män. Nu är 60 procent av dem som flyr kvinnor och barn. Mer än en tredjedel av flyktingarna som gör den livsfarliga båtresan från Turkiet till Grekland är barn.

Det syns även i dödsstatistiken. De senaste fem månader har 330 flyktingbarn dött i Egeiska havet, enligt Internationella organisationen för migration (IOM). Det är förfärliga siffror som kräver åtgärder. Inget barn ska behöva riskera livet i vågorna.

Det finns sätt att undvika de livsfarliga båtresorna. Europas ledare borde vända blicken mot Kanada. Det är 890 mil fågelvägen mellan Syriens huvudstad Damaskus och Ottawa i Kanada, men avståndet har inte avskräckt Kanadas premiärminister Justin Trudeau.

Landet har lovat ta emot 25 000 syriska flyktingar. De skickar personal till flyktinglägren utanför Europa som utför säkerhetsintervjuer, scannar iris och fingrar och flyger in flyktingarna som omedelbart får permanenta uppehållstillstånd. Fokus ligger på familjer.

Europa skulle kunna fördela en miljon flyktingar mellan länderna och ta emot dem på samma sätt som Kanada gör. För Sveriges del skulle det handla om 30 000 om året, ett hanterbart antal.

Men en sådan lösning kräver ett starkt och modigt politiskt ledarskap i Europa. Det är tyvärr en bristvara i dag.