De senaste tio åren har landstingets stöd till Värmlandstrafik ökat med 111 procent, från 165 till 348 miljoner kronor. Bortsett från regioner med en helt annan trafik- och befolkningstäthet gör det Värmland till regionen med högst bidrag per invånare.
Från och med i år kommer stödet dessutom öka med ytterligare 63 miljoner kronor, till 411 miljoner kronor. Den omtvistade frågan rör hur kraftigt det ska trappas upp följande år.
I en remiss från Region Värmland, som rör trafikförsörjningsplanen för 2017-2021, föreslås tre olika ambitionsnivåer för stödet fram till år 2021.
• Ökning med 65 miljoner kronor för att vidmakthålla nuvarande nivå.
• Ökning med 107 miljoner kronor för en viss utveckling.
• Ökning med 170 miljoner kronor för Värmlandstrafiks egen trafikutvecklingsplan.
Landstinget, som står för hälften av Värmlandstrafiks finansiering, hade remissvar som en punkt på veckans landstingsstyrelse, men kom aldrig till någon klar slutsats. Inte mer än att ”lägga sig någonstans mellan nivå 1 och 2”, enligt Jesper Johansson, vice ordförande i kollektivtrafiknämnden:
– Vi har inte upplevt att vi kunnat ta ställning, vi behöver mer tid. Det behövs mer diskussioner inom och mellan partierna.
I sann MP-anda förordar Jesper Johansson ett stort kollektivtrafikstöd och öppnar för ett stöd på högsta nivån.
– Vi håller fortfarande på att diskutera och får nog återkomma med ett skarpt svar. Vi har ju en budget inom landstinget att fördela, det samma gäller i kommunerna, säger Jesper Johansson som också anser att Värmlandstrafiks hastigt påkomna 30-miljonersförslag om utökade tågförbindelser med Oslo försvårat beslutet.
Mats Sandström (S) är ordförande i kollektivtrafiknämnden och sitter i landstingsstyrelsen. Han delar inte Jesper Johanssons uppfattning om att frågan splittrat partierna, men säger:
– Mycket återstår. Men jag är nöjd med att vi inte redan i det här läget brakade ihop i två olika ståndpunkter.
Trafikförsörjningsplanen klubbas i regionfullmäktige i slutet av april.