I allt väsentligt handlar det om en ändringsförfattning i sjätte kapitlet första paragrafen i kommunallagen, närmare bestämt kring den kommunala uppsynsplikten över kommunala bolag. Denna skärptes i januari 2013 med följd att kommunerna en gång om året måste pröva om bolagets verksamhet bedrivs i samklang med kommunala ändamål.
Det var också denna förstärkta uppsynsplikt som fick Hammarös kommunstyrelse att pröva Sätterstrands verksamhet i november 2014, med sentensen att arbetet bedrivs ”i enlighet med de ägardirektiv som givits” och att man jobbar ”inom ramen för de kommunala befogenheterna”.
Så långt inga konstigheter.
Men som VF tidigare skrivit om har prövningen tagits till domstol av förre kommunpolitikern Filip Gille som anser det oskäligt att kommunen pumpat in 70 miljoner kronor i Sätterstrand.
Efter avslag i förvaltningsrätten överklagade Gille till kammarrätten och det är där som Hammarö trasslat in sig i den juridiska snårskogen.
Filip Gille anser bland annat att Hammarö brustit just vad gäller den åtstramade uppsynsplikten. I ett svar från 13 januari motsätter sig kommunen detta med hänvisning till ”den ändring av 6 kap. 1a § som klaganden åberopar trädde i kraft den 1 januari 2015”.
Här handlar det alltså om den förändring som de facto trädde i kraft två år tidigare – och som var den faktiska anledningen till att kommunstyrelsen prövade Sätterstrands laglighet från första början.
Filip Gille företräds av tankesmedjan Den Nya Välfärden. Juristen Viktor Robertson säger:
– Om man anser att lagen inte trätt i kraft, men ändå fattat beslut enligt lagen – som aldrig fanns. Det är en märklig förnekelse.
– Att göra ett sådant uttalande utan att kolla upp grunderna, då borde man göra en grundligare genomgång, fortsätter han.
Hammarö kommuns svar till kammarrätten är undertecknat av kommunalrådet Siw Gidlöf (S) och kommunchefen Caroline Depui. Den sistnämnda hänvisar till juristen Bengt Kjellberg, som är den som författat svaret till kammarrätten.
Han har dock inte gått att nå.