Problemet är att den faktiska rösträttsåldern fortfarande är drygt 20 år. Orsaken till det är att Sverige har ovanligt lång tid mellan valen. Var fjärde år väljs samtidigt ledamöter till riksdagen, landstingen och landets alla kommuner. Den som har otur kan vara nästan 22 år när det är dags att göra debut i vallokalen.

Olle Wästberg är ordförande i den statliga demokratiutredningen. Han har tidigare varit motståndare till att sänka rösträttsåldern till 16 år, en ålder som gäller i bland annat Argentina, Brasilien, Bosnien-Hercegovina, Österrike och en rad andra länder.

Men nu har Wästberg svängt och föreslår att 16-åringar ska få rösta i kommun- och landstingsval redan 2018, åtminstone på försök i några frivilliga kommuner. Det är ett bra förslag, men Wästberg kunde gärna ha varit ännu djärvare.

Kritikerna hävdar att 16-åringar är för omogna och barnsliga att utöva den demokratiska rättigheten att delta i val. Men mognaden är högst individuell och rösträtten är en allmän rättighet, som tack och lov inte delas ut efter någon lämplighetsprövning. Alla – både begåvade och obegåvade, både mogna och omogna över en viss ålder – har rätt att rösta.

16-åringarna bedöms vara tillräckligt mogna för att starta egna företag och för att vara straffmyndiga. De får redan delta i kyrkovalet och EU-parlamentet rekommenderar 16-årsgräns i framtida EU-val.

16-18-åringarna har också fördelen av att fortfarande gå i skolan. Dagens ganska meningslösa skolval kan bli på allvar om de får delta i de allmänna valen.

De kan genom lektioner och debatter under skoltid bli betydligt mer informerade än äldre väljare. Och de har aktuell sakkunskap om skolan, som i alla val är en viktig fråga både på nationell och lokal nivå. Väljarundersökningar i tyska delstaten Niedersachsen har visat att valdeltagandet är högre bland de yngsta väljarna och att de inte alls röstar populistiskt eller ansvarslöst.

Det finns en annan fråga kring de allmänna valen som demokratiutredningen borde lyfta. De flesta länderna i världen har skilda valdagar för nationella och lokala val, men inte Sverige.

Ofta är det ett lägre valdeltagande i kommun- och regionalval, men en fördel är att de lokala ämnena verkligen debatteras utan att skuggas av de nationella valfrågorna. En konsekvens av skilda valdagar borde bli att Sverigedemokraterna skulle avslöjas som det enfrågeparti det är. Det skulle i sin tur betyda att det borde bli lättare att bilda kraftfulla majoriteter i kommuner och landsting.

Ungdomarna som är födda ”fel” år skulle dessutom slippa vänta i fyra år på att få gå och rösta på riktigt. Oavsett om rösträttsåldern är 16 eller 18 år.