Precis som med allt annat går vänlighet och empatiförmåga att träna på. Och det bästa av allt: det smittar.

Du har hört det förut, men det tål att upprepas. Tempot är högre i dag än när vi själva var små. Den tid då vi tog oss tid att ligga och fundera över livet, drömde oss bort eller fantiserade över tillvaron existerar inte längre. Så fort vi får en liten stund över läser vi reflexmässigt mejlen, kollar in något nytt roligt klipp eller spelar lite Candy crush. Och det gäller inte bara oss vuxna. Också barn dras med i dagens snabba tempo och det gör oss inte bara trötta och stressade, det inverkar också på vår medkänsla och vår empatiförmåga.

– Vi får ett slags tunnelseende där våra urgamla funktioner sätts igång och vi automatiskt får lust att fly eller slåss, konstaterar Ola Schenström, läkare och en av Sveriges ledande experter inom mindfulness, eller medveten närvaro.

På senare år har forskningen kring mindfulnessträningens effekter tagit fart på allvar, och det har visat sig att enkla träningsuppgifter gör stor skillnad för välmåendet och för hjärnans utveckling och reparation. Också när det gäller vår generositet, vår förmåga att visa medkänsla och att handla vänligt, kan medveten närvaroträning ge stor effekt.

– Det finns mycket forskning numera som tyder på det. Även om man kan tro att stor empatiförmåga och förmåga att visa medkänsla är något medfött, är det något som vi behöver träna på, precis som vad gäller andra mänskliga förmågor, säger Ola Schenström.

Nyligen publicerades en stor studie i forskningstidskriften "Developmental Psychology", där barn i förskoleåldern tränats i mindfulness och där resultaten sedan utvärderats. Barnen i den amerikanska studien hade utfört enkla övningar i tolv veckor, två gånger i veckan, och resultatet visade att barnen lugnat ned tempot, fick mindre stressreaktioner och dessutom blivit vänligare och generösare mot omgivningen och mot varandra. Det visade sig också att barnens sociala kompetens utvecklats markant.

– Det som är positivt med den här studien är att den visar att man kan börja i mycket tidig ålder. Barnen här var mellan fyra och fem år, säger Ola Schenström.

Tidigare studier tyder på att ju yngre man är när man får lära sig att hantera sina känslor, desto bättre blir man på att längre fram i livet hantera stress. Ola Schenström har själv, sedan han kom ut med boken "Mindfulness i vardagen" för åtta år sedan, sett hur intresset för medveten närvaro och medkänsla ökat, samtidigt som vi blivit allt sämre på att visa medkänsla, vänlighet och empati.

– Det behövs studier som dessa, som ökar intresset ytterligare. Numera finns det flera skolor som har mindfulness på schemat, och jag skulle önska att fler skolor tar efter, men man kan självklart jobba på det hemma också, eftersom resultaten är så anmärkningsvärda.

Forskare vet sedan gammalt att vänlighet, generositet och medkänsla har en tendens att sprida sig. Ju fler i din omgivning som är vänliga, desto större är sannolikheten att du själv beter dig på ett empatiskt sätt och det blir helt enkelt en win-win situation. Och det bästa av allt, risken att du som förälder ska smittas av lugnet och vänligheten är lika stor som att bli smittad av vinterkräksjukan, även om det i det här fallet handlar om en mycket trevligare form av smitta. En smitta som faktiskt hela samhället vinner på.

Fyra övningar att göra tillsammans med ditt barn

+ När du lägger ditt barn på kvällen, ta för vana att gå igenom bra saker som hänt under dagen. Vad har ni att vara tacksamma för i dag? Det är en klassisk mindfulnessövning som passar alla.

+ Lägg en liten stund på att, tillsammans med ditt barn, prata om vem som gjort något bra mot dig under dagen. Berätta också om vad du gjort som varit bra för någon annan. Låt sedan ditt barn göra samma sak. Effekten blir, enligt forskarna, att önskan att hjälpa och göra gott kommer att öka automatiskt.

+ Testa en andningsövning. Stress gör att andningen stannar i bröstet och att vi inte får ned syret i magen. Det i sin tur gör att vi blir stressade. Placera lena stenar på barnets mage och låt det lyssna på lugn musik liggande på rygg och samtidigt se hur stenarna stiger och sjunker för varje andetag.

+ Ta en kort promenad varje kväll där ni får i uppdrag att lyssna på olika ljud och känna efter olika dofter. Detta skärper sinnena och får er att slappna av.

Övningarna kommer från ett forskningsprojekt på University of Wisconsin-Madison Center for Investigating Healthy Minds.