Primärvården är en av landstingets stora utmaningar. Ekonomiskt dras verksamheten med ett underskott som pekar mot 60 miljoner kronor på helårsbasis, varav runt 40 utgörs av personalkostnader.
De stora bemanningskostnaderna till trots – när det kommer till vården i sig finns vissa parametrar som inte talar till länets fördel.
• Telefontillgängligheten är sämst i landet, enligt Socialstyrelsens öppna jämförelser.
• Administrationskrångel med nya journalsystemet Cosmic har inneburit att knappt tio procent färre patientbesök än före systembytet hinns med.
• Sett till antal läkare ligger Värmland kring rikssnittet, däremot är sjukskötersketätheten bland de sämsta i landet. Något som även vållat internt huvudbry.
– Vi har cirka hundra sköterskor färre på våra vårdcentraler än snittet. Men vi har inte betydligt färre sjuka i Värmland, säger Karin Malmqvist och jämför med Region Jönköping, ett landsting ungefär av Värmlands storlek.
– De har möjlighet att bemanna på ett helt annat sätt än vi. De har dubbelt så många medarbetare på varje funktion – på samma volym patienter. Vi organiserar vården så olika, men när vi ska ta emot patienten på vårdcentralen eller när någon ringer oss är uppdraget för patienten det samma.
Karin Malmqvist säger också att det inom andra landsting finns större möjligheter att uppsöka primärvårdsknuten specialistkompetens, exempelvis gynekologer, psykologer, kurator.
Dock tror och hoppas hon att den nya utvecklingsplanen kommer att främja ett mer hälsoinriktat arbete samtidigt som hon menar att strävan efter en jämlik vård skulle gynnas av en nationell översyn.
I Värmland finns i dagsläget cirka 50 vakanser på specialistsidan. Därtill har primärvården påförts ett sparförslag motsvarande 30 tjänster i samband med landstingets omställning. Enligt Karin Malmqvist kommer man i första hand arbeta med pensioneringar samt administrativ, visstidsanställd personal som inte förlängs. Den senare gruppen består av funktioner som avlastat vårdadministratörer och sjuksköterskor, vilket i sin tur lett till bättre effektivitet i patienthänseende.
– Det kan innebära att det tar längre tid med telefontider och att folk får vänta längre. Vi kommer att göra en omfattande riskanalys följd av handlingsplaner, men i grund och botten handlar det om tillgängligheten.
Karin Malmqvist fortsätter:
– Värmlänningarna har inte samma tillgänglighet som i Jönköping och Stockholm. Sedan om det betyder att vi blir mer sjuka och tar större sjukhuskostnader i anspråk, det får hälsoekonomer bedöma. Men jag tror att det hänger ihop.
Allt sammantaget innebär det att en redan ansträngd primärvård belastas allt mer.
– Utifrån förutsättningarna är jag enormt stolt över vårt arbete. Inom vissa kvalitetsparametrar, som diabetes, är vi bäst. Men jag tycker inte att vi har de resurser vi behöver utifrån värmlänningens bästa och utifrån att vara arbetsgivare, det skapar svårigheter när vi ska rekrytera. Jag har arbetat med det här i tio år och känner en stor frustration att vi inte har kunnat lösa uppdraget.