Närmare 80 procent av offren dödades i Afghanistan, Irak, Nigeria, Pakistan och Syrien – och den nigerianska extremist- och islamistgruppen Boko Haram och Islamiska staten låg bakom hälften av morden. Fokus i väst har legat rätt starkt på den senare gruppen och på den mindre gruppen av mer ”västliga” offer.

Att Boko Haram hittills inte utfört terrorattentat utanför Nigeria kan möjligen förklara varför dåden inte får nån riktig genomslagskraft i medier i väst. Eller så handlar det om att offren är afrikaner…

Därmed inte sagt att många inte upprörs även här av medierapportering om hur Boko Haram de senaste åren slaktar hela byar och kidnappar unga flickor och bombar marknader. Men det är här någonstans, när medierna faktiskt rapporterar, som någonting brister.

”Två flickor, den ena 11 år gammal och den andra 18 år, agerade självmordsbombare och dödade 15 personer förutom sig själva på en marknad för mobiltelefoner i staden Kano i nordöstra Nigeria. 53 personer skadades också”. Så står det i TT-nyheten daterad sent på onsdagskvällen den 18 november.

Kan vi kanske sluta kalla barn vars kroppar brutalt utnyttjas av terrorister för ”självmordsbombare”?

Och det var inte ens första gången den veckan. Dagen innan dödades 32 människor och 80 skadades av ”självmordsbombare” i en annan nigeriansk stad.

Barn är de som drabbas hårdast av krig och konflikter. De är så små, så utsatta, så maktlösa, så oskyddade, så sköra.

Men dessa barn utnyttjas även av terrororganisationer som både Boko Haram och IS på ett ännu mer utstuderat grymt sätt. En fortsättning på eller kanske till och med en upptrappning av de rapporter om barnsoldater vi i decennier sett från andra konfliktdrabbade områden i Afrika.

Propagandavideor som IS släppt visar hur barn så unga som tio år verkar tvingas delta i avrättningar och hur andra barn i liknande åldrar tvingas genomföra självmordsbombningar.

Samtidigt i Nigeria utnyttjas huvudsakligen flickebarn i Boko Harams upprepade självmordsbombningar, i flera fall ”donerade” för detta av sina fäder inom rörelsen.

Genom detta utnyttjande av barn har terroristerna gått ytterligare steg i en ofattbar riktning, där inte bara människoliv på det stora hela verkar sakna värde utan där man gör barn – rimligen ”obefläckade” av den synd dessa fanatiska terrorister vill se i alla som inte tycker som dem – till mördare.

Och vi som betraktar detta fasansfulla har sedan fräckheten att i rapporteringen använda ett språk som skuldbelägger dessa offer för terroristerna för delaktighet i sitt eget mord.

I siffran över terrorismens offer för 2015 kommer offren i Paris ingå, vid sidan av offren för ovan nämnda bombdåd i Nigeria. Inklusive de flickor terroristerna spände sina bomber på.