Sönderrivna kläder. Blodiga handavtryck. Uppgifter som måste lösas, mat hittas. Zombies på gatorna. I övrigt: öde och beckmörkt. En påtagligt hotfull miljö.

Det mötte det 25-tal deltagare, uppdelat på två grupper, som deltog i helgens zombielajv på Sannerudsskolan – en framtida apokalyps där det stora mysteriet slutligen ska få sin lösning.

– Det handlar om att klura ut vad som hände, och överleva och skaffa mat. I slutet träffar de forskaren som berättar varför det ser ut som det gör, säger Kim Sanfridsson, konsulent på Svenska Kyrkans Unga i Karlstads stift, om lajvet som började på lördagskvällen och slutade på söndagsmorgonen.

När VF besöker skolan är den emellertid upplyst och aktiviteten mer av det förberedande slaget.

Zombierna håller på att sminkas medan deltagarna fortfarande är i Närhetens Kyrka, basen för evenemanget. Bakom lajvet står nämligen Svenska Kyrkans Unga i Karlstads stift. Att kyrkan ägnar sig åt zombies och lajv kan tyckas udda, men kopplingen är logisk.

– När lajvet är slut kommer vi gå igenom vad som hände, varför man gjorde si och så – samtal om moral och etik. Vad händer i en grupp när man är på flykt, inte har mat och är i en pressad situation. Det är sådant man kan applicera på samhället i dag – vad gör att vi kan lita på varandra, och vad gör att vi sluter oss som grupp, säger Kim Sanfridsson.

Han exemplifierar:

– Under natten kommer en okänd person knacka på dörren till deltagarnas skyddsrum och be om hjälp. Beroende på hur gruppen beter sig kommer personen kanske ställa till med något.

Johan Halvarsson, Svenska Kyrkans Unga i Kil:

– Det är lättare att prata om tyngre ämnen när man inte är sig själv, när man pratar som en rollfigur. Det är också ett lätt sätt att testa sig själv och ta beslut man annars aldrig skulle göra.

I arrangörsstaben ingår även Kilsbaserade rollspelsföreningen Vita Ulven.

– Vi använder oss mycket av rollspel i kyrkan, det är en metod att prata om existentiella frågor. Men inte på det här sättet. Vi kommer fotografera och filma och spinna vidare på det här, och förhoppningsvis göra det igen, säger Kim Sanfridsson.