• Vad går landstingets pengar till?
– Landstingets pengar används till allra största del till hälso- och sjukvård och till stödverksamhet för hälso- och sjukvården. Därutöver finns andra typer av kostnader, bland annat kostnader för bidrag till Region Värmland och kollektivtrafik. Ett landsting i Sverige har en lagskyldighet att stå för denna typ av verksamhet. I Värmland har landstinget och kommunerna bildat Region Värmland för att arbeta med dessa frågor och landstinget och kommunerna lämnar bidrag till verksamheten, säger Veronica Hedlund Lundgren, ekonomichef.
• Var kommer landstingets pengar från?
– Den allra största delen är skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. En mindre del kommer från patientavgifter och andra typer av bidrag, till exempel specialdestinerade statsbidrag.
• När det kommer till hälso- och sjukvården, vad kostar mest?
– Den största kostnaden i landstinget är kostnaden för personalen. För 2014 var andelen 52 procent. De kostnader som ökat mest mellan 2014 och 2015 är personalkostnader och läkemedelskostnader. På läkemedelssidan är det kostnader för de nya, dyra läkemedlen som står för den största ökningen.
• Hur fördelas anslagen till Region Värmland?
– Medlemmarnas fullmäktige beslutar om respektive medlems bidrag baserat på den budget som behandlats i regionfullmäktige. Fördelningen mellan landstinget och kommunerna regleras i förbundsordningen för Region Värmland, säger Tobias Kjellberg, hälso- och sjukvårdschef.
• Varför kan man inte ta pengar från Region Värmland och lägga på sjukvården?
– Det är en tydlig politisk fråga, att man valt en organisation för stödet för infrastruktur och kultur i allmänhet. Det är fullmäktige som beslutar om ramen till Region Värmland, säger Tobias Kjellberg.
• Varför har allting blivit så mycket dyrare inom hälso- och sjukvården just i år?
– Flera faktorer har samspelat. Dels sker en långsiktig utveckling med en fördyrning och ambitionsförhöjning nationellt av vården, dels är det nya, dyra läkemedel, dels kompetensbrist på sjuksköterskor och vissa specialistläkare inom allmänmedicin och psykiatri som leder till att vi får beordra övertid eller ta in personal via hyrbolag. De här faktorerna har samverkat i år och gjort utgifterna större.
– I Värmland har vi haft en nettokostnadsutveckling på 7,5 procent medan den legat på fem procent i övriga landet. Där behöver i anstränga oss för att komma ned.
• Varför måste landstinget använda så mycket hyrpersonal, går det inte bara att anställa ett antal fast personal?
– Vi hade hemskt gärna gjort det, men det har inte funnit fast personal att anställa till alla positioner.
• Vad kostar en hyrpersonal i förhållande till en traditionellt anställd?
– Svår fråga. Vi har avtal för hyrpersonal och självklart avrepar vi helst det billigaste. Men de billigaste kan oftast inte leverera det de ska, därför får man gå vidare ned på listan, men ju längre ned man kommer desto dyrare blir det.
• Varför är det så svårt för de medicinska verksamheterna att hålla budget?
– Det finns många andra parametrar än bara de ekonomiska resurserna att förhålla sig till. Akut sjuka patienter behöver större resurser än vad man normalt ger patienter. Som läkemedel, förbandsmaterial och övervakning om de svårt sjuka. Vi har haft patienter inneliggande som haft övervakning i två års tid. Allt är inte helt förutsägbart inom vården.
– Utöver patientsäkerhet och tillgänglighet har vi en arbetsmiljö att tillgodose, är det högt tryck kan vi ibland behöva ta in extra händer. Vissa enheter klarar inte personalbudget, vissa har svårt att nå målen utifrån läkemedels- perspektiv.
• Landstinget som ska ägna sig åt vård, varför behövs så mycket administrativ personal?
– I en stor organisation med 7 300 anställda behövs personal för administrativt stöd, löner, någon som har ordning på vår bokföring. Jämfört med andra landsting har vi en låg administrativ del av våra kostnader.
• Varför utbildas inte fler läkare, det har ju varit brist i åratal?
– Regeringen avgör hur många läkarutbildningsplatser vi ska ha, det är inte upp till landstingen att besluta.