I Karlstads strategiska styrdokument för kommunens varumärke listas ”krogtät” som en av kommunens viktigaste egenskaper. Universitetet beskriver studentstaden som ”en av Sveriges krogtätaste städer i förhållande till antalet medborgare”. Och på Visit Karlstad, Karlstadsregionens officiella besökssida, återkommer samma budskap: ”one of Sweden’s most pub- and restaurant-dense cities.”
Men VF:s genomgång av landets samtliga serveringstillstånd visar att Karlstad inte alls är särskilt krogtätt. I kommunen finns 115 tillstånd till allmänheten, vilket betyder ungefär 1,3 tillstånd per 1 000 invånare. Det gör Karlstad till Sveriges 110:e krogtätaste kommun, strax efter exempelvis Säffle. I Åre, landets i särklass krogtätaste kommun, finns 8,5 tillstånd per 1 000 invånare.
Trots att Karlstad berömmer sig om sin krogtäthet är det ingen av de som ska marknadsföra staden som riktigt vill kännas vid uppgifterna.
– Jag vet att det sägs så, men jag har inte själv kollat upp siffrorna. Jag tror inte att vi själva använder det så mycket heller. Däremot är jag stolt över de restauranger vi har i kommunen, säger Marie Westin, turistchef.
Inte heller Mattias Nord, vd för halvkommunala CCC, vet varifrån uppgiften kommer.
– Jag har ingen aning om varifrån det kommer, jag antar att det beror lite på hur man mäter. Det är ju lätt att man väljer sina sanningar, sedan kanske måttet på serveringstillstånd per invånare ger en lite endimensionell bild. För oss är det viktigast att det finns en bredd och möjlighet för våra konferensgäster att välja på olika sorters ställen, säger han.
Fast en gång i tiden var nog faktiskt Karlstad en av landets krogtätaste kommuner, säger Torbjörn Tetzlaff, alkoholhandläggare.
– Det sades att Karlstad var den fjärde krogtätaste staden, men så krogtätt var det aldrig. Vi kanske var topp tio-tolv någonstans. Sedan dess har krogtätheten minskat, säger han.
Att Karlstad rasat i krogtäthetsrankingen betyder dock inte att antalet utskänkningstillstånd har blivit färre. Tvärtom. I början av 1990-talet fanns runt 45 stycken, idag är det närmare 120.
– Det är en del av en allmän trend, vi reser mycket mer och har fått mer kontinentala vanor. Vi går ut och äter och dricker i högre utsträckning. Sedan har den här trenden uppenbarligen gått längre i andra kommuner än i Karlstad. Det kan man tolka som att vi antingen är väldigt hårda med tillstånden i Karlstad eller som att marknaden på något sätt är mättad, säger Torbjörn Tetzlaff, som ändå är lite överraskad över att Karlstad är först på 110:e plats.
• Är ni tuffare med tillstånden än andra?
– Nej. Vi upplever som att det är en väldigt tydlig lagstiftning och vi bedömer bara laglighet: uppfyller den som söker kraven och uppfyller lokalen kraven så får man sitt tillstånd. I vissa länder finns regler om att det får finnas ett visst antal tillstånd per invånare, men vi har ingenting sånt.
Om undersökningen:
Sammanställningen bygger uppgifter från Folkhälsomyndighetens tillståndsregister, där alla serveringstillstånd i Sverige registreras. Vi har tittat på tillstånd till allmänheten året runt samt årligen under viss tidsperiod. Registerutdraget är från den 28 september 2015. Uppgifter om folkmängd gäller halvårssiffror 2015 och kommer från SCB.