– Det här är inte ett problem för en viss division eller yrkesgrupp. Det är ett problem över hela verksamheten, säger Jonas Niklasson som är chefsläkare.
Han är en av de som sedan ett halvår tillbaka arbetar i den projektgrupp som bland annat har till syfte att minska utskrivningen av beroendeframkallande läkemedel inom landstinget. Han menar att det inte bara handlar om psykiatrin utan även om vårdcentraler och andra enheter.
De läkemedel det handlar om är bland annat bensodiazepiner som finns i ångestdämpande läkemedel och vissa äldre sömnmedel. Men det handlar också om morfinpreparat mot fysisk smärta.
Landstingets förskrivning av beroendeframkallande läkemedel har varit konstant hög sedan 2006.
– Vi har upplevt att det finns en okunskap inom verksamheten gällande de här preparaten, säger Christina Ledin som är allmänläkare och ingår i projektgruppen.
Inom landstinget skrev man 2014 ut omkring 50 recept innehållande bensodiazepiner per 1000 invånare. Det är mer än dubbelt så många som i Västerbottens län. Där skrevs det ut omkring 20 recept av samma sort. Rikssnittet ligger på strax under 40 recept per 1000 invånare.
Projektgruppen tror att det handlar om ett arbetssätt inom landstinget som för med sig de höga förskrivningarna av beroendeframkallande läkemedel.
– Det har funnits en omedvetenhet kring de här preparaten. Sedan är en aspekt att det går snabbare att skriva ut ett nytt recept än att ha ett motiverande, argumenterande samtal med patienten, säger Christina Ledin.
Nu ska man motverka problemet genom att utbilda och upplysa personalen inom landstinget. Dessutom har man börjat återrapportera förskrivningen kvartalsvis för alla enheter.
– Vi har fått mycket positiv respons från verksamheten. Många efterfrågar att vi ska komma till dem och prata om de här frågorna, säger Richard Lindgren som är ordförande i läkemedelskommittén.
Det finns ingen mer konkret målsättning med projektet än att man vill få ned förskrivningen av beroendeframkallande läkemedel. Och det handlar även om att öka förståelsen bland patienterna.
– Vi vill ta ett samlat grepp bland både personal och patienter, säger Richard Lindgren.