Vad det handlar om är vårdvalet, möjligheten för vårdtagare att uppsöka privata vårdcentraler, som infördes 2010 av förra regeringen.

För att vara konkurrensneutralt måste landstinget ersätta de privata vårdcentralerna med motsvarande nivå som den egna verksamheten går back.

Sedan systemet infördes har sammanlagt 25,2 miljoner kronor betalats i dylik ersättning. De senaste siffrorna från divisionen allmänmedicin, under vilken primärvården ligger, pekar mot ett drygt 67 miljoner stort underskott vid årets slut. Det skulle betyda ytterligare en kompensationsbetalning, vars storlek avgörs efter bokslut.

– Grundtanken är att vi ska klara av att bedriva landstingsvård på ett konkurrensmässigt sätt som gör att vi inte behöver betala någon ersättning, men det har vi inte riktigt lyckats med, säger Tobias Kjellberg, hälso- och sjukvårdschef, och poängterar att geografiska förutsättningar måste tas med i beräkningen.

– Det finns svårigheter i systemet. Vi måste inom offentlig verksamhet bedriva vård i områden där det är svårt att få lönsamhet. Så fungerar systemet.

Tobias Kjellberg säger att det tagit några år att trimma in systemet, men att vårdvalet nu är redo att ta nästa steg vad gäller krav- och kvalitetsaspekter. Ett sådant sätt kan vara att låta privata vårdgivare ha större inflytande i utvecklingsarbetet.

– Eftersom det är en publikt finansierad verksamhet, och då vi gör detta tillsammans, kan vi tillsammans se till att få ut bäst effekt av systemet.