Det finns två olika infallsvinklar på det som för Färjestad var omgången 1 av 52 i SHL.

Endera kunde man se det som att Färjestad besegrare ett allsvenskt topplag som av alla förväntas få kvala för sin existens när vi avslutar den här säsongen.

Eller så kan man se det som att Färjestad vann med två måls marginal mot en motståndare som såg matchen som en SM-final och hade en hel stad bakom sig.

Att värdera den 3–1-seger som Färjestad till sist tog blir därmed väldigt tufft, allt beror på hur man förhåller sig till motståndet. Men vad vi utan tvekan kan värdera är hur Färjestad uppträdde som lag – både mentalt och spelmässigt.

Vid 3–0-ledning i andra perioden hade Färjestad total kontroll, 4–0 och 5-0 hängde snarare i luften än den Karlskronareducering som kom med sex sekunder kvar av perioden.

Hemmamålet gjorde att jag inför sista funderade på vilken väg Färjestad skulle välja:

• Skulle man fortsätta kliva på eller backa hem och försvara sin ledning?

• Skulle man visa samma instabilitet som i fjol eller skulle man enkelt gå in och döda matchen?

Svaret blev något mitt emellan.

För även om det inte på något sätt var någon massiv Färjestadsdominans i sista så var Karlskrona aldrig ens nära att göra match av det på riktigt. En effektiv laginsats där man just lyckades med det där, att få det svåra att se enkelt ut, varpå klockan bara tickade.

Till sist hade tiden rullat ut.

Och Färjestad fick sätta sig på bussen hem med det mest lättvärderade som finns.

Tre poäng.

• • •

Tommy Samuelsson lyfte fram Rickard Wallins fjärdeformation som bäst i Färjestad. Själv fastnade jag för en annan trio i Joakim Nygård, Linus Persson och Joel Eriksson Ek.

Där har Färjestad en tredjekedja med kapacitet att verkligen bidra.

• • •

För mig var onsdagens resa till Karlskrona ett kärt återseende. 2007 tillbringade jag och fotograf Strandman en vecka i kuststaden för att bevaka det träningsläger Färjestad var på i Blekinge.

Då var Fabian Brunnström namnet på allas läppar – och Karlskrona var ett division 2-lag, om än med ambitioner. Sedan dess har jag följt KHK som direkt tog sig till ettan för att sedan köra fast gång efter annan i kvalet uppåt.

Men 2012 tog man klivet upp i allsvenskan, och trots att man ständigt var nederlagstippat där säkrade man i våras som första kvallag en SHL-plats.

Hur man kommer klara sig?

Jag tror man kommer få det tufft. Det går inte att komma ifrån att laget inte värvat spets – och att det nästan alltid är spets som avgör matcher. Men inget lag kommer åka ner till Blekinge och hämta hem några lätta poäng, det är en sak som är säker.

• • •

Lars Haugen var ett oväntat målvaktsval sett till att det är Justin Pogge som sett klart bäst ut både i CHL och träningsmatcher.

Men norrmannen övertygade rejält och var precis så där lugn i sitt agerande som varje ishockeylag hoppas att deras sista utpost ska vara.

• • •

Vilken premiärkväll det blev för värmländsk elitidrott.

Färjestad som vann och tog ett kliv från en ny kaosinledning.

Och framför allt: Karlstad IBF:s herrar som knäppte hela Innebandysverige på näsan genom att resa sig och vända underläge till seger hemma mot Warberg.

Nu återstår bara för Karlstads damer och Hellton att fortsätta på den inslagna vägen för att göra den här superpremiärveckan till en maffig värmländsk idrottsfest.