De köpte gården i Långerud söder om Kristinehamn 2007. Ulla Ericson är född här och paret har ägnat de senaste åren åt renovering och byggt upp en verksamhet med en konferensanläggning och kontor i den gamla 1700-talskvarnen.

Idén med hjortarna kom från en granne och i dag finns 130 kronhjortar i det 35 hektar stora hägnet.

– Vi har inte slaktat några djur hittills. Vi kommer att börja nu men lämna honorna kvar. På sikt räknar vi med att ha omkring 300 djur, säger Lars Johansson. Vi planerar att bygga ut hägnet och även ta hagmark i bruk.

Gårdsslakteriet växte fram utifrån tanken att de ville ha kontroll över hela kedjan. Nu startar de Långeruds Gårdsslakteri & Chark

– Vi var intresserade av att bygga upp något från grunden.

Gårdsslakteriet är på 200 kvadratmeter med olika tekniska lösningar. Här finns lokaler för slakthantering, avfallskyl för veterinärbesiktning, två kylrum där köttet kan hängmöras, charkuteri, rum för rökning, paketering och frysrum.

– Vi kommer att slakta tamdjur som kor och får samt vilt som hjortar och det blir mycket vildsvin. Jag tror att det finns en marknad. På sikt planerar vi att börja med korvtillverkning och vi har skaffat en testpanel som ska smaka av korven.

Lars Johansson visar runt i lokalerna där stor vikt har lagts vid ventilation och man använder både bergvärme och bergkyla. Två personer har anställts på timbasis för slakten och ytterligare en kommer att jobba med paketering.

Inne i den del där köttet hanteras är allt beröringsfritt. Anläggningen är godkänd av Livsmedels- och Jordbruksverken, länsstyrelsen och kommunen.

– Hjortköttet kommer att vara kravmärkt. Hur det blir med lamm och nöt beror ju på hur de fötts upp.

Slakteriet har kostat 3,5 miljoner kronor varav 600 000 kronor har bekostats av landsbygdsstöd. Paret har också lagt ned mycket eget arbete.

– Jag har hållit på med teknikutveckling i hela mitt liv och jobbat fram tekniska lösningar. Jag har jobbat fram tekniska lösningar tillsammans med leverantörerna och vi har anlitat lokala företag.

På utsidan av slakteriet finns fållor för nöt och får varifrån de går in i olika delar av slakteriet.

– Tamboskapen levereras hit, sedan kommer veterinären och gör en besiktning. Efter slakten kommer veterinären tillbaka och gör en ny besiktning.

För hjortarna finns en särskild rastgård där de fållas in för den årliga märkningen då de även får avmaskningsmedel.

Långeruds Gårdsslakteri & Chark blir det tredje slakteriet inom ett ganska litet område. Men Lars Johansson tror snarare att de kan dra nytta av varandra, att området blir känt för det småskaliga och närproducerade.

– Våra priser kommer att ligga som hos andra små, det blir ju något dyrare jämfört med ett stort slakteri. Vi vill ta oss mer tid för varje enskilt djur i processen.

Vid framtagandet av e-handelns har Långeruds Hjortgård samarbetat med studenter inom webbdesign vid Örebro universitet.