– Det påverkar även beslutsfattare i vissa länder, säger hon till VF.

Att få några minuter med utrikesministern är inte det lättaste att pussla ihop. I ena stunden intervju med amerikanska nyhetsjätten CNN om Sveriges flyktingmottagande, i nästa träff med EU:s utrikesministrar och sedan EU-möte i Strasbourg. Därtill pressar den största folkvandringsfrågan sedan Andra världskriget Europas politiker från alla tänkbara håll.

– Nu måste vi vara ärliga. Klockan klämtar. Vi måste ta tag i de stora frågor som EU nu står inför. Vår högsta prioritet just nu måste vara att ta tag i flyktingkrisen, sade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i sitt tal i EU-parlamentet i onsdags.

– Jag hoppas verkligen att alla den här gången kommer att vara med. Vi behöver handling. Vi talar om människor – inte om siffror, fortsatte Juncker.

I enlighet med vad Sverige och Tyskland redan förespråkat är kommissionens linje ett bindande kvotsystem som fördelar de asylsökande utifrån en fördelningsnyckel. Men långt ifrån alla medlemsländer är ense.

• Hur ska man få alla att dra åt samma håll?

– Det sker viktiga samtal i rättsliga rådet och när utrikesministrarna träffas. Just nu tror jag att vi hjälps av den folkliga opinionen som är till stöd för en mer solidarisk insats. Det påverkar även politiska beslutsfattare i vissa länder. Sedan får man fortsätta tala med goda sakliga argument, säger Margot Wallström.

• Ett förslag är att länder som inte vill ta emot ska kunna betala för att slippa. Är det rätt väg att gå?

– Jag tycker inte att det heller är den viktigaste åtgärden just nu. Nu måste vi se till hur det blir fortsättning på diskussionen kring kvoter och vidarebosättning, det måste vara basen i ett system.

Margot Wallström menar att det snarare än att slippa bör föras diskussioner om hur man förstärker resurserna hos organ som jobbar med flyktingfrågan, som UNHCR.

– Det finns väldigt mycket att jobba med hellre än att prata om hur man köper sig fri.

I förslaget kring hur EU bör reformera sin flyktingpolitik har statsminister Stefan Löfven (S) bland annat pekat på en översyn av Dublinförordningen, enligt Expressen. Fram tills något annat bestämts bör Sverige fortsätta tillämpa den, säger Wallström, en hållning som kan jämföras med Tysklands som sedan några veckor åsidosatt principen.

– Man kan inte göra något annat än att hålla sig till den, då skulle Sverige begå ett konstitutionellt fel om man går emot vad regeringen beslutat. Det vore också fel att utöva ministerstyre, det är Migrationsverket som beslutar om och provar asyl. Sedan kan man inom EU verka för att man ska se över en del av de system som visar sig inte fungera så väl, men det måste man sätta sig ned och se över det som en process i sig. Det viktiga är man så långt som möjligt följer de regler och lagar som gäller.

• Många anser att legala flyktingvägar kan avhjälpa problemet. Håller du med?

– Det ingår i det paketet med vidarebosättningar och kvotflyktingar. Där ska vi fortsätta insistera så att systemen kommer på plats, och agera konfliktförebyggande.

Margot Wallström fortsätter:

– Vi jobbar på fyra spår. Ett är att vi tar ansvar som regering, att vi fortsätter arbeta för att försäkra oss om att vi gör allt för de flyktingar som kommer hit. Allt från utbildning till bostad och arbete, att fler kommuner tar ansvar. Att ge dem ett humant bemötande. Vi tar politiskt ansvar och står bakom FN:s sändebud i Syrien, Staffan de Mistura. Och vi arbetar bilateralt i EU och gör allt vi kan så att vi kan nå en politisk lösning.

– Vi tar ansvar humanitärt. Vi är en stor humanitär bidragsgivare i världen och hjälper FN. Samt att vi jobbar på ett legalt spår och försöker se till att vi inte har svenska ungdomar som åker och strider för IS. Allt detta är en del av vad vi gör.

Terrorn i Syrien från just IS, och än mer Assad-regeringen, har tvingat miljontals syrier på flykt. Nu har även Ryssland bekräftat militär närvaro i landet, vilket Wallström ser allvarligt på.

– Mycket allvarligt då vi hade önskat ett läge där Ryssland spelar en mer konstruktiv roll i säkerhetsrådet, men där har de varit blockerade sedan en tid tillbaka. Det är bekymmersamt med stödet till Assadregimen som bedriver krig mot sina egna medborgare. Det flesta antalet som dödas i Syrien är på grund av Assadregimen och deras användning av till exempel tunnbomber.

• Flyktingfrågan omnämns ofta som Europas ansvar. Vilket ansvar bör andra kontinenter ta?

– Europa står för liten del av de flyktingströmmar som rör sig. Turkiet, Libanon, Jordanien har tagit emot väldigt många människor, Turkiet runt två miljoner, och man ska komma ihåg Kenya där man har jättestora flyktingläger. Vi ska inte peka finger åt varandra, här ska vi hjälpas åt. Det viktiga för oss är att få på plats ett system som fungerar.

• När kan vi vara där?

– Just nu är vi i beslutsläge för EU. Även om det tar ett antal möten finns gott hopp att det snart ska kunna vara på plats.