Efter ha sett genrepet i Örebro är det tydligt att det är spelet i powerplay som är det stora frågetecknet i premiären. Och det har väl varit en liten röd tråd genom hela försäsongen. När tempot saknas funkar inte spelet. Det gäller oavsett hur många spelare som finns på isen i lagen.
Om inte Färjestad får fart på fötterna och pucken i mittzonen är jag rädd för att det kan bli en jobbig säsong. Så små är marginalerna även om truppen på pappret är riktigt starkt. För mot Örebro var skillnaden mot en bra start på matchen och något som sedan gled över till en stundtals blek insats just powerplay.
Ett mål i något av de tidiga lägena i matchen och matchbilden hade förmodligen blivit en helt annan.
När SHL drar igång kan det betyda förluster som Tommy Samuelsson garanterat inte vill packa ner i ryggsäcken som han så ofta pratade om i fjol. Kompetensen finns där helt klart - nu behövs bara en liten gnista för att fyra av någon slags offensiv raket. Jag vet att det kommer dröja innan vi får se den ”gamle” Magnus Nygren – men hans skott behöver i alla fall hitta fram till målet i powerplay. Fram tills dess vill jag se Milan Gulas på isen samtidigt som Nygren. Med sin skottvillighet kan tjecken avlasta Nygren som den som MÅSTE ta skott så fort läget dyker upp.
Då blir uppställningen inte heller lika lätt att läsa.
• • •
Rasmus Asplund med Johan Ryno och Mikael Johansson var ett intressant experiment som vi tyvärr inte fick se testas hela vägen när ”Micke” klev av skadad. Men jag vill ändå se en stekhet Joakim Nygård i Rynos kedja i premiären – efter insatsen mot Örebro förtjänar han en chans i någon av två toppkedjor.
• • •
Hörde Tomas Skogs snacka om riktigt dålig is på Behrn Arena – en förklaring till att spelet såg rejält hackigt ut stundtals.
• • •
Statusen på Micke? En smäll mot ena handen som jag förstod det, men det ska enligt Tommy Samuelsson ”inte vara någon större fara”.
