Efter en sommar med Lars Anderssons "Lomjansguten", som lockade närmare 21 000 besökare, tar sig Västanå teater åter an Selma Lagerlöf. "Löwensköldska ringen" gavs ut 1925 och är den första delen i en romantrilogi. Handlingen utspelar sig i trakterna kring Karlstad på 1740-talet där generalen Bengt Löwensköld, även kallad Starke-Bengt på grund av sin kraftiga kroppshydda, ska begravas. Hans enda önskan (eller krav) är att jordfästas med en blaffig ring som han fick av Karl XII. Gravsättarna gör jobbet men beslutar sig för att kasta på jorden först efterföljande dag. På natten kan en nyfiken själ inte hålla sig från att öppna kistan och ta ringen från Löwensköld.

– Men det skulle han aldrig ha gjort, säger Leif Stinnerbom. Då drar allt igång, gasten stiger upp ur graven som en hämnande vålnad. Sen får man följa ringens väg då den byter ägare flera gånger och alla som bär den drabbas av olycka. 

• Det låter nästan som "Sagan om ringen"?

– Ja, det är exakt samma tematik. Det skulle inte förvåna mig om Tolkien läste och inspirerades av Selma. 

Han kallar verket för en gotisk berättelse i Edgar Allan Poe-stil. 

– Det är en väldigt spännande historia med mycket övernaturliga inslag som kommer att passa Västanå som hand i handske. Det är en ganska kort roman vilket gör att det finns mycket plats för det som präglar våra föreställningar, dansen, musiken och berättandet utan ord. Om jag har en lång berättelse att arbeta med så är det svårare. Då måste jag ju skala ned texten. 

Även "Lomjansguten"är en kort roman vilket gjorde att också sommarens föreställning innehöll mycket dans och musik. 

– Och det var något som gladde både publik och kritiker, det tog jag lärdom av, säger Leif Stinnerbom. 

• Hur många verk har ni kvar av Selma Lagerlöf egentligen? 

– Ja, om man tittar på romanerna så har vi varit på de flesta, men vi har inte spelat alla i ladan. I jurtan (Västanås mongoliska tält som de turnerar med vintertid) spelade vi "Herr Arnes penningar" och "Tösen från Stormyrtorpet" och de borde få plats i ladan någon gång. "Jerusalem" går många och väntar på men sen är det inte så många kvar, det är sant. 

• Vad är det som gör din relation till Selma Lagerlöfs författarskap så stark? 

– Det som är så fascinerande med Selma är att hon har en insikt i människosjälen. Hon är otroligt bra på att bygga psykologiska porträtt och hon är också en mycket bra dialogförfattare. Det är ju väldigt viktigt på en teater. Jag vet att hon själv var mycket intresserad av teater, såg mycket teater. När man började göra film och teater av hennes historier på 1920- och 1930-talet var hon väldigt intresserad.

Leif Stinnerbom får ofta frågan om vad han tror att Selma Lagerlöf hade tyckt om att hennes berättelser sätts upp i Rottneros. 

– Då svarar jag att jag tror att det var precis det hon ville. 

Efter påsk nästa år drar repetitionerna igång men vilka som kommer att bära huvudrollerna är långtifrån klart. Men Västanåveteranen Jakob Hultcrantz Hansson kommer att synas i någon av rollerna. 

– Jag har precis kastat mig över boken och det är en fantastisk skräckroman. Selma har en väldig förmåga att hålla spänningen igång, säger han. 

För att verksamheten ska gå runt krävs 17 000 sålda biljetter per sommar. De senaste åren har det inte varit några problem för Västanå teater och särskilt bra går det när Selma Lagerlöf dramatiseras. 

– Med "Gösta Berlings Saga", "Nils Holgersson" och "En herrgårdssägen" hade vi inte en stol tom, alltså 25 000 besökare. Men det har vi haft med två verk som inte skrevs av Selma också, "En midsommarnatts dröm" och "Kalevala". Men helt fullsatt är verkligen inget man kan räkna med och budgetera efter, säger Leif Stinnerbom.

Huruvida han kommer att göra hela "Löwensköldska ringen"-trilogin i följd återstår att se. 

– Jag kommer nog att göra alla tre men det är inte säkert att det blir i följd. Det vill jag inte bestämma än.