Det är statistik från Strama, Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens, som belyser förskrivningen av receptbelagd antibiotika inom länet.

Fram träder ett distinkt fast skevt mönster – i glesbygdsorter som Årjäng, Säffle, Filipstad och Töcksfors är antibiotikaanvändningen klart högre än i Karlstad och Hammarö. De två toppförskrivarna Töcksforspraktiken och Filipstads Nya Vårdcentral skriver ut mer än dubbelt så många recept jämfört med de två mest återhållsamma, Herrhagens och Kronoparkens vårdcentral. Och inte nog med det. Av statistik kring vilken slags antibiotika som förskrivs framgår också att glesbygdsvårdcentraler gör sämre kvalitativa bedömningar.

– Skillnaderna är inte bara stora – utan mycket stora. Det betyder att människorna i Filipstad får mycket mer antibiotika än de i centrala Karlstad och Hammarö, plus att de får sämre urval av antibiotika. Då kan man fråga sig varför det förhåller sig på det sättet och där kan jag inte se någon rimlig anledning. Jag har svårt att förstå varför människor i Filipstad utsätts för så mycket högre antibiotikatryck än de i Karlstad och Hammarö, infektionerna där är inte svårare än i Karlstad, säger Olle Wik.

• Varför ser det ut så här?

– Det blir spekulativt. Man skulle kunna tänka sig att det finns fler sjuka människor i Filipstad eftersom de har mer flyktingmottagande, men så ser det ut på andra håll också.

Olle Wik påpekar att det inte är något självändamål att skriva ut så lite som möjligt, att det finns omständigheter som kräver hög antibiotikaanvändning. Men att mönstret är konstant och exceptionellt är en annan sak.

– Det här är något man har haft svårt att komma till rätta med. Skulle man titta över det tror jag att man skulle skillnad på andra läkemedel än antibiotika också. Min hypotes är att där man har fast anställd personal, där man kan bibehålla rutiner, går det bättre. Samma där man har en välfungerande chefsstruktur.

De lokala variationerna till trots är Värmland fortfarande ett av landets bästa landsting vad gäller klok antibiotikaanvändning. Men 2014 års extremt låga snitt på 300 recept per ettusen invånare och år har rullande för 2015 ökat till 312. Det skall dock ses mot bakgrund av rikssnittet (328) och storförskrivaren Stockholm (359).

– Lite oroande att trenden går åt fel håll, men det är inte så dramatiskt.

– Om alla gjorde som de stora vårdcentralerna skulle vi i princip ha optimal antibiotikaanvändning i länet.