Det är Nils Rudqvists unika kompetens som gjort honom efterfrågad i USA, dit han flyttade i juni i år.

Han har en magisterexamen i fysik från Göteborgs universitet och ägnade den sista delen av grundutbildningen åt medicinsk strålningsfysik vid Sahlgrenska Akademin.

Därefter väntade en forskarutbildning i medicinsk vetenskap. Nils försvarade sin avhandling i våras.

– Den handlade om hur sköldkörteln påverkas av strålning, endera genom sjukvård eller yttre strålning såsom kärnkrafts- olyckor, berättar han.

Enkelt förklarat studerade han vilka gener som aktiveras eller inhiberas (hämmas) efter att sköldkörteln blivit bestrålad. Vilka gener som används avslöjar vilka funktioner som påverkas i sköldkörteln. Den här typen av forskning involverar flera olika discipliner – genetik, molekylärbiologi, strålningsfysik och bioinformatik – och var anledningen till att Columbia hörde av sig till honom förra hösten.

Från att i Göteborg ha forskat kring effekten på strålning i frisk vävnad ur ett mer kliniskt perspektiv, jobbar han i New York med en annan frågeställning.

– Om någon skulle detonera en dirty bomb (en konventionell bomb som sprider radioaktiva ämnen) eller en atombomb, eller om radioaktiva ämnen sprids vid ett kärnkraftshaveri eller annan olycka, då behöver vi ha ett så kallat screeningverktyg som avslöjar vilka människor som har blivit utsatta för skadliga nivåer av bestrålning. Vi saknar i dag screeningverktyg som är användbara när många människor ska undersökas. Jag arbetar nu i ett stort forskningsteam där vi utvecklar just sådana verktyg.

Tanken är att genom ett blodprov kunna testa vilka gener som aktiveras eller inhiberas för att på så sätt förutsäga hur mycket bestrålad en person blivit.

Labbet Nils jobbar i har ägnat sig åt detta de senaste tio åren, och han kom in i ett läge där de precis fått anslag för fem ytterligare år.

– Min uppgift är att studera hur olika former av medfödda – och inte nödvändigtvis annars skadliga – genetiska mutationer i människor påverkar vår förutsägning av om en person blivit bestrålad eller ej.

Hans forskning kan också användas inom sjukvården för att förstå vad som händer med patienter som får för mycket strålning, eller för att förstå hur mycket strålning som är just för mycket.

Nils säger att han drivs av nyfikenhet.

– Ärligt talat så är det få ämnen jag tycker är ointressanta. Mycket handlar om att genom problemlösning släcka törsten hos en kreativ hjärna.

Han tycker att det i USA är tydligt att personer med stort driv gynnas. Att vara ambitiös och göra reklam för sig själv ses som något väldigt positivt. Columbia University är dessutom ett anrikt Ivy League-universitet där många Nobelpristagare jobbat genom åren, vilket Nils menar skapar en tävlingsinriktad miljö där alla vill vara bäst.

• Har det förändrat dig?

– Jo, jag tror att en förändringsprocess påbörjas första dagen en sätter sin fot här borta. Jag upplever att det inte existerar en politisk konsensus på samma sätt här som hemma, och det är okej att tycka olika. Jag börjar också inse vilken homogen grupp vi som svenskar utgör. Min önskan är att vi i Sverige ska ta bättre tillvara på erfarenheter hos människor som kommer till oss och att vi börjar lära oss mer av varandra.

Nils Rudqvist räknar med att flytta hem om tidigast två år. Då lutar det åt jobb på Karolinska institutet i Stockholm.

– Drömmen är att etablera mig som en självständig forskare och i framtiden leda en egen grupp. Det krävs hårt jobb men känns bra att ha ett mål.